Läs senare

Jaara Åstrand: Uppåt i PISA – men inte för alla elever

pisa 2018Så fort resultaten i PISA börjar förbättras blåser politikerna faran över och slutar att satsa på skolan. Det lär straffa sig i framtida PISA-studier, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

03 dec 2019
Jaara Åstrand: Uppåt i PISA – men inte för alla elever

Sveriges resultat i PISA fortsätter att stiga. Det hade aldrig varit möjligt om inte alla skickliga och engagerade lärare hade gjort det stora jobbet – trots allt tuffare förutsättningar.

Sedan bottennoteringen i PISA 2012 har skolan sluppit stora reformer och vi lärare har kunnat koncentrera oss på att utveckla lärande och undervisning – något som var det omvända åren dessförinnan. Det spelar oerhört stor roll. Skolan utvecklas bäst när lärare och skolledare ges arbetsro.

Sverige förbättrar sig i alla de tre ämnen som PISA-studien undersöker och placerar sig en bra bit över OECD-genomsnittet. I såväl matematik som naturvetenskap har Danmark passerat Finland och Sverige har närmat sig Finland och passerat Norge.

För läsning gäller att duktiga elever i Sverige presterar bättre jämfört med tidigare, medan svagare elever inte presterar vare sig bättre eller sämre.  I läsning ligger fortfarande Finland något före Sverige, medan Norge och Danmark ligger något efter Sverige. Om man bara ser till elever med icke-invandrarbakgrund har de svenska resultaten i läsning ökat med 18 PISA-poäng, när alla elever räknas är ökningen 8 poäng.

Politiker och samhället i stort kan med andra ord lita på att vi lärare gör vårt jobb. Samtidigt vittnar allt fler lärare om en allt tuffare arbetssituation och det måste till åtgärder som förbättrar arbetsmiljön så att lärare orkar fortsätta sitt framgångsrika arbete. Men märkligt nog har Sverige slutat satsa på sin skola. De allra flesta kommuner genomför stora besparingar i år och de närmast kommande åren.

Just när svensk skola återhämtat sig och visar allt starkare resultat, så slutar alltså politikerna prioritera utbildning. Det lär straffa sig. Fortsätter nedskärningspolitiken är risken stor att resultaten i framtida PISA-studier börja dyka neråt igen.

Och trots att det går bra för svenska elever totalt sett, så visar PISA-resultaten att Sverige har allt större och växande problem med likvärdigheten mellan olika skolor. Från att haft mindre så kallad mellanskolvarians än genomsnittet för icke-uppdelade skolsystem har svenska skolor i dag större kvalitativa skillnader mellan sig. Svensk skola är mindre likvärdig jämfört med övriga nordiska länder.

Politikerna måste på allvar våga göra radikala förändringar i systemet – inte minst bör modellen med skolpeng överges. Det är väl belagt att den bidrar kraftigt till en ökad skolsegregation. Ett ytterligare stort likvärdighetsproblem är tillgången av utbildade lärare. Sverige är ett av få länder inom OECD där utbildade lärare i mindre utsträckning finns på de skolor som har störst utmaning. Detta måste politikerna sluta blunda inför.

Den närmaste tiden lär politiker från alla olika läger försöka ta åt sig äran av Sveriges förbättrade resultat i PISA. Men istället för att slå sig för bröstet borde de börja ge tydliga besked om hur likvärdigheten i svensk skola ska förbättras.

Det är dags att vakna och inse att stora grupper unga håller på att lämnas efter. Sverige blir inte starkt och konkurrenskraftigt med mindre än att alla elever ges chansen att vara med på kunskapsresan in i framtiden.

ur Lärarförbundets Magasin