Läs senare

Jan Björklund (FP): Om tio år ska vi ligga i Pisatoppen

03 sep 2014

Lärarnas tidning möter en avslappnad Jan Björklund på hans tjänsterum på utbildningsdepartementet, trots ett närmast omänskligt tempo i valrörelsens slutskede. Men så fort skolresultaten kommer på tal så tänds glöden i hans ögon.
Du har suttit som utbildningsminister i åtta år, samtidigt har Pisa-resultaten rasat utför. McKinsey konstaterade 2010 att ett land kan vända skolresultaten inom sex år. Varför har inte ni lyckats med det?— Min bedömning är att det vänder inom sex år från och med att 2011 års reformer började gälla. Men det räcker inte att det vänder. Vi ligger på 38:e plats i Pisa. Vi måste ha högre ambitioner. Inom en tioårsperiod så ska Sverige vara på tio i topp.
Vad är det viktigaste för att nå dit inom tio år?— De viktigaste åtgärderna är att fullfölja våra reformer. Det finns många motkrafter som inte gillar reformerna. Sedan krävs ett återförstatligande av skolan. Utöver det så behöver vi fortsätta att lyfta läraryrket och fortsätta med reformer kring löner, karriärvägar, fortbildning — och minska byråkratin.
Om du ska vara eftertänksam och självkritisk, vad ångrar du mest som utbildningsminister? — Att vi inte tidigare tog tag i feltänkandet i det pedagogiska arbetssättet, med mycket eget ansvar och eget arbete för eleverna. Att överlåta så mycket ansvar till eleven har varit förödande. Det visar i dag ett flertal forskningsrapporter. Det är en viktig delförklaring till de sjunkande svenska skolresultaten och till att resultatskillnaderna ökar mellan olika elevgrupper. 
Ni vill skapa ytterligare cirka 10 000 nya högskoleplatser på lärarutbildningarna. Hur ska ni få sökande till alla platser och få dem att slutföra utbildningen?— Söktrycket till lärarutbildningen har gått upp kraftigt. Jag tror att det är 65 procent under de senaste sex åren. När det gäller söktryck till utbildning till förskollärare, lågstadielärare och ämneslärare i humaniora så skulle jag säga att vi har gott om sökande i dag. Problemet är att det finns ont om sökande framförallt på matte/NO-sidan. 
— Vi måste nog lägga ihop utbildningen för högstadiet och gymnasiet på lärarutbildningen. Vi tittar på det just nu. Och så inför vi en utbildningspremie.
Varför styr ni inte hårdare hur många platser de olika lärarinriktningarna ska få? — Därför att det är väldigt svårt att exakt dimensionera hur många lärare det behövs i exempelvis spanska om tio år.
Så du ser ingen anledning att ändra på dimensioneringen?— Jo, vi tittar nu på att ha en tuffare styrning och dimensionering av högskolan. 
Regeringen har sänkt skatterna med 140 miljarder kronor sedan 2007. Hade det inte varit bättre att satsa en del av pengarna på skolan?— Vi har satsat på skolan, men vi har satsat andra pengar på skolan. Skolan får ju i dag väsentligt mer resurser än 2006.
Du tycker inte att prioriteringen skulle varit annorlunda?— Nej, det tycker jag inte. Vi har gjort skattesänkningar på arbete vilket gjort det mer lönsamt att arbeta. Vi är nu ett av de få länderna i Europa som har högre lärartäthet av utbildade lärare 2014 än vad vi hade 2006. Vi har 80 000 fler barn i förskolan, med bibehållen personaltäthet, vilket ju betyder att det är många fler som jobbar där. 
Tycker du att de flesta lärarna och inte bara karriärlärarna är värda en högre lön?— Alla yrkesgrupper vill ha högre lön. Varför ska då politiker engagera sig just när det gäller lärare? Det handlar naturligtvis om att yrkets attraktionskraft blivit för låg. Det är det centrala motivet till att staten ska gå in och rikta pengar just till lärarna. 
Ni har öronmärkt 125 miljoner för att minska barngrupperna i förskolan. Det räcker till 1,1 förskollärare per kommun. Ser du detta som en satsning?— Nej, det är en stimulansåtgärd. Kommunerna måste ansvara för förskolan och barngruppernas storlek. Om det ensamt skulle finansiera detta så räcker det ingenstans.
Elever flyr från yrkesprogrammen på gymnasiet. Skulle inte fler lockas om man återinförde en obligatorisk högskolebehörighet på alla gymnasieprogram som S vill? — Möjligen, men fler skulle också hoppa av. Det är inte bara frågan hur många som kommer in utan hur många som kommer ut i andra änden. Den stora förändringen som behövs på yrkesutbildningarna är att införa lärlingssystem på riktigt, att man blir anställd som lärling. 
Varför föreslår ni mindre klasser i lågstadiet? Forskningen visar att det har en liten effekt på elevernas framgångar/resultat, samtidigt som det är väldigt dyrt i förhållande till andra åtgärder. — Forskningen visar, skulle jag säga, att andra åtgärder än att minska klasser är ännu viktigare. Men när man som vi har gjort de åtgärderna, är det inte betydelselöst att minska klasserna i de yngre åren. Tittar man på beprövad erfarenhet så kan varenda klasslärare berätta att det är lättare att undervisa 15 elever i salen än 25 elever. Det säger sig självt. Man får lite mer tid med varje elev. 
Antalet elever per grupp på fritids har i snitt ökat med tio elever på tio år. Varför satsar ni ingenting på fritids, trots alla larmrapporter om stora grupper?— Resultaten har gått ned kraftigt, enligt Pisa, och nu satsar vi på det som har direkt anknytning till undervisning från statens sida. Det ligger naturligtvis en prioritering av själva skolundervisningen i regeringens satsning.
Har du inte tröttnat på skolpolitiken efter alla dessa år?

— Tänk, en lärare arbetar i 45 år och tröttnar aldrig. Jag har bara varit här i åtta.

Läs mer:

Jan Björklund

Vad är vardagslyx för dig? Att få gå ut i skogen med mina barn.
Värsta ämnet i skolan? Värsta… Jag vet inte jag. Jag kroknade på matten i gymnasiet. Jag ska inte säga att det var en plåga, men jag tappade intresset.
Partiledare/språkrör jag skulle ta med mig till en öde ö Jonas Sjöstedt tycker jag om att diskutera med därför att vi är sådana motpoler. Det skulle blir spännande diskussioner vid lägerelden.
Om jag vann en miljon Det trista svaret vore att betala av sina lån. Men jag skulle sätta av till mina barn och ge en del till Läkare utan gränser.

ur Lärarförbundets Magasin