Läs senare

”Jättekonstigt att tro att detta skapar lugn”

Ordningsomdöme. För vems skull? Inte för lärarnas, och inte för elevernas heller. Det menar Christina Hultén, förstelärare i årskurs 4-6 i en skola i Malmö.

av Emma Olsson
05 jun 2019
05 jun 2019
De elever som rör till det behöver mer stöd, inte ordningsomdömen, menar Christina Hultén.
Foto: Emil Malmborg

Christina Hultén har varit lärare sedan 1989, och på Kryddgårdsskolan sedan 2015. Just nu undervisar hon en fjärdeklass. Hon vänder sig mot tanken om det stilla klassrummet.

— Studiero och tystnad är inte samma sak. Studiero betyder att jag har möjlighet att lära mig. Men ett tyst klassrum kanske det inte pågår något alls, säger hon.

Nästan alla hennes elever har ett annat modersmål än svenska. Rosengård, där skolan ligger, är ett av Sveriges mest segregerade områden.

Ordningsbetyg togs bort 1970

  • Det nya ordningsomdömet kommer inte att stå med i slutbetyget.
  • Betygsutredningen 1992 slog fast att ordningsbetyg inte skulle införas.
  • Betyg i ordning och uppförande togs bort i Sverige 1970.
  • I Novus undersökning deltar förskollärare, lärare i fritidshem, grundskollärare samt specialpedagoger/speciallärare, totalt 1009 personer. Ungefär hälften av deltagarna arbetar inom grundskolan. 

— Vissa dagar när jag är på väg hem tänker jag att jag borde vara någon annanstans. Men jag vill göra skillnad, och jag tror på att vi gör det. Men vi behöver rätt förutsättningar för att orka, säger hon.

Ordningsomdöme är inte en sådan förutsättning, menar Christina Hultén:

– För mig är det jättekonstigt att politiker tror att om man inför ordningsomdöme så får man lugn och ro i skolan. Det är samma elever som rör till det under hela sin skoltid. De behöver stöd, och lärarna också, säger hon.

Ordningsomdöme ska enligt ett riksdagsbeslut införas i högstadiet och på gymnasiet. Men det är i Christina Hulténs åldersgrupper som förtroendet för skola och lärare måste grundas menar hon.

– Betyget kanske kan motivera en del elever. Men det handlar om att skapa en inre motivation, säger hon.

Hon vill i stället vända på perspektivet.

– Det är klart att lektionerna kan bli stökiga och inte som jag tänkt. Då får jag som pedagog fundera på när jag tappade eleverna. Vi behöver titta på vår roll, göra eleverna intresserade. Utveckla vårt klassrumsledarskap och förhållningssätt, säger hon.

Men det finns konkreta saker som påverkar hennes möjligheter att skapa ordning. Mindre klasser. Fler vuxna.

– Alla barn passar inte i en grupp med tjugo andra elever, varje dag, hela dagen. Vilken vuxen skulle vilja ha det så?, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin