Läs senare

Kammarrätten gav Academedia rätt mot kommuner

När kommunala skolor tillåts gå med underskott ska friskolorna ha högre skolpeng. Även när underskotten beror på att friskolorna tar de kommunala skolornas elever. Det är innebörden av två kammarrättsdomar som båda går på Academedias linje.

De kommunala gymnasieskolorna i Örebro och Norrköping gick back 2010. Underskotten skrevs av respektive sköts på framtiden. Det är detsamma som att ge mer i skolpeng, ansåg de fristående gymnasieaktiebolagen IT-gymnasiet, Rytmus, Plusgymnasiet, Framtidsgymnasiet Öst och Nordens Teknikerinstitut.

De ville ha samma. När de inte fick det valde moderbolaget Academedia att gå till förvaltningsdomstol – där man vann mot Örebro och förlorade mot Norrköping.

Båda domarna överklagades och nu har kammarrätterna i Göteborg och Jönköping gått på friskolejättens linje: Örebro och Norrköping har brutit mot skollagens regler om lika ekonomiska villkor.

Får kommunala skolor mer pengar under ett verksamhetsår än vad som budgeterats ska friskolorna också ha det. Och ett underskott som avskrivs eller där återbetalningen skjuts fram år efter år är i praktiken ett tillskott .

Enligt Heidi Westman, koncernjurist på Academedia, är domarna principiellt viktiga.
– De innebär att vår verksamhet, och i förlängningen våra elever, tillförsäkras samma resurser som eleverna på kommunala skolor har, säger hon.

Örebro och Norrköping tänker inte överklaga utan räknar nu på utfallen för de olika gymnasieprogrammen för att se hur mycket extrapengar friskolorna ska ha. Lena Cademan Ottosson är ekonomichef på utbildningsförvaltningen i Norrköping. Hon tycker att domen är olycklig eftersom underskotten beror på oundvikliga omställningskostnader till följd av krympande elevkullar och tapp till just friskolorna.

– Vi har inte hunnit avyttra lokaler i den takt som elever lämnat oss. Dessutom har några friskolor gått i konkurs och då har vi fått kostnader för att ta fram separata studieplaner för de elever som har kommit tillbaka. Det känns lite som att vi sitter med Svarte Petter, säger hon.

Sedan reglerna om lika villkor trädde ikraft går Academedia regelmässigt vidare till förvaltningsdomstol om en kommun säger nej till begäran om tillskott efter att ha låtit de egna skolorna dra över budget. Just nu driver man processer för koncernskolor i bland annat Solna, Mölndal och på Gotland.  

Verksamhetsåret juli 2013–juni 2014 gjorde de fem Academediaägda gymnasiebolagen ovan en rörelsevinst på 95 miljoner kronor.

Kommunernas onda cirkel

Skolans lokalkostnader tar en allt större del av elevpengen i många kommuner. Det visade Lärarnas tidnings granskning av effekterna av gymnasieskolans elevtapp, som gjordes för drygt ett år sedan.
Läs den här.

ur Lärarförbundets Magasin