Läs senare

Kaosartade provskrivningar i digitaliseringens följd

Skolverket verkar ha förbisett de mest uppenbara riskerna – fusk och teknikkrångel – när man digitaliserat de nationella proven. Varför måste det gå så fort, frågar läraren Sarah Rexbrink.

Om debattören

Sarah Rexbrink

Lärare i årskurs 7–9

Malmö

Skolverket införde 2018 nya riktlinjer kring digitaliseringen i skolan samt för hur de nationella proven ska utformas. Det nationella delprovet C i svenska/svA ska från och med 2019 skrivas digitalt och rättas i avidentifierad form.

Klockan 09.00 startar provtiden via det digitala programmet Dugga. Klockan 09.00 har två av sjutton elever lyckats logga in. Klockan 09.10 slänger en elev datorn i golvet. Några kamrater försöker trösta eleven med prestationsångest som nyss slängde datorn i golvet. Andra elever ropar efter mig eftersom de inte kommer in på rätt nätverk eller automatiskt loggas ut från Dugga. Ett fåtal elever sitter tysta med händerna uppe.

Illustration: Colourbox

Till sist får några elever med extra anpassningar – och även en del utan – tilldelas penna, sudd.  Fördröjningen blir 45 minuter. När första eleven ska slutföra provet står det ”Error404”. Paniken kommer igen. Efter en stunds tryckande står det äntligen att det är inlämnat. Matsalen hinner stänga och eftermiddagens lektioner ställs in.

Detta är enligt mig något som självfallet kunde förutspås, då digitaliseringen inte hunnit bli en del av alla Sveriges skolor eftersom de inte fått tillgång till digitala verktyg och utbildningar i samma utsträckning.

Då flera av eleverna blev tvungna och skriva med papper och penna, undrar jag om detta ska ses som en lösning, som ett problem eller bara som verklighet.

Det nationella delprovet C i svenska/svA läckte även ut via sociala medier. Ingen överraskning, snarare en klassiker år 2019. Skolverket verkar dock förvånade över att det sker ännu en gång.

Vad är syftet med att digitaliseringen ska ta snabba steg framåt? Och måste vi ha ett helt digitaliserat samhälle när det uppenbarligen inte fungerar?

Men, ett ersättningsprov behövs inte detta år heller. Detta året ska proven skrivas både digitalt och anonymiseras vid rättningen. I praktiken blir detta motsägelsefullt, eftersom Skolverket menar att ”Om du vid den allsidiga utvärderingen vid betygssättningen har särskilda skäl att starkt ifrågasätta tillförlitligheten i en elevs resultat på ett nationellt prov, ska du inte särskilt beakta detta resultat. Det kan till exempel vara fråga om felande teknik eller hjälpmedel som inte fungerat vid ett delprov”.

Vidare menar Skolverket att ” Det kan även vara sådana omständigheter som eleven själv kan ha påverkat, till exempel att det har konstaterats att eleven har fuskat vid provet”.

Anonymiteten gör det inte lättare att fastställa vem som fuskat och vem som inte gjort det. Skolverket verkar ha förbisett att ta fram handlingsplaner kring det mest uppenbara – fusk och teknikkrångel.

Sammanfattningsvis, vad är syftet med att digitaliseringen ska ta för snabba steg framåt? Och måste vi ha ett helt digitaliserat samhälle när det uppenbarligen inte fungerar?

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin