Läs senare

”Knökfull” friskola beredd ta emot nyanlända

Rektorn Markus Brunfelt på Kunskapsskolan i Norrköping beskriver sin åk 6–9 skola som ”knökfull”. Han är ändå redo att ta emot nyanlända till vårterminen.
– Vi börjar i mindre skala med 10–12 elever till våren så det blir en bra inkludering. Vi har 480 elever på skolan i dag så 5 procent innebär att vi får ta emot 24 nyanlända elever, säger Markus Brunfelt.

28 sep 2016

Inför höstterminsstarten hade Kunskapsskolan i Norrköping 340 elever i kö till de 110 platserna i åk 6.

Markus Brunfelt säger att många föräldrar ställt sina barn i kö till skolan redan som nyfödda. Det är ett dilemma eftersom nyanlända inte har några som helst möjligheter att ta sig in i ett sådant kösystem och då blir det inte ett fritt skolval, konstaterar han.
 

Hur tror du föräldrar som står i kö kommer att uppfatta att ni tar in elever som inte stått i kö?

– Jag har inte gått ut med detta till föräldrarna ännu eftersom vi inväntat lagen. Den utgår från att vi har ett ansvar som vi tar och vill ta. Och vi lutar oss mot lagen. Det handlar om att alla skolor behöver hjälpas åt för att minska segregeringen. Vi tror att det är bra för alla elever. Blir det mothugg så får vi ta den diskussionen, säger han.
 

I ett första skede kommer Markus Brunfelt välja att förtäta befintliga klasser och inte dra ned på antalet sökbara platser. Istället för traditionella klasser så arbetar Kunskapsskolan med basgrupper med 22 elever. Men ibland undervisar man i större grupper i föreläsningsform och ibland i ännu mindre. Om man fördelar ut de 24 nyanlända rakt av så innebär det att varje basgrupp ökas på med en nyanländ elev. Han tror inte att det kommer att märkas så mycket. Det handlar mer om att skolan ser till att ha en bra logistik och planerar för ett gott mottagande, anser han. 
 

Markus Brunfelt har tidigare varit rektor på en kommunal skola i Norrköping där det fanns 26 olika språk bland eleverna.

– Här har vi en väldigt homogen grupp elever och ett fåtal elever med annan språkbakgrund. Vi behöver mer språklig utmaning. Därför ska vi bredda kompetensen hos alla lärare att arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. Det gynnar alla elever inte bara de nyanlända, säger han.
 

Kunskapsskolan individanpassar redan undervisningen i hög grad för sina elever och man arbetar med nivågruppering i olika ämnen. De nyanlända kommer dels ha en huvudlärare dels en modersmålslärare som samlar dem både på morgonen och eftermiddagen för att gå igenom deras studieplanering. Resten av dagen ska de vara ute i sina basgrupper med övriga elever.

– Vi tror att det arbetssättet kommer att gynna inkluderingen, säger Markus Brunfelt.

ur Lärarförbundets Magasin