Läs senare

Kommuner saknar kompetens att utreda särskoleplaceringar

Flera kommuner får allvarlig kritik för hur barn placerats i särskola. Kritiken kommer från Skolinspektionen som granskat kommunernas handläggningar och utredningar av elever.

30 nov 2010

Skolinspektionen har i uppdrag av regeringen att granska hur kommunerna handlägger särskoleplaceringar i 30 kommuner. Uppdraget, som ska vara klart i slutet av januari, har kommit drygt halvvägs.  

Hittills får ingen kommun godkänt. I fyra fall riktar Skolinspektionen kritik och i 14 fall allvarlig kritik.

– Det är en mörk bild vi ser. Kommunerna saknar kompetens att göra den här typen av utredningar. Rutinerna kan vara goda, men de lever inte upp till dem, säger Gunnar Olausson som är enhetschef på Skolinspektionen i Linköping där projektet bedrivits.

Kritiken handlar i de flesta fall om att underlagen är för dåliga för att bedöma om en elev saknar förutsättningar att nå målen i grundskolan. Kritiken gäller såväl de pedagogiska som de psykologiska och medicinska bedömningarna.

Ett problem är att det ofta saknas tydliga riktlinjer för dem som gör bedömningarna. För den pedagogiska utredningen finns i stort sett bara Skolverkets allmänna råd. Och enligt Gunnar Olausson är det många läkare som inte vet vad en utredning ska innehålla.

– Det är kommunernas ansvar att det fattas rättssäkra beslut men ofta landar frågan hos skolans eller särkolans rektor, säger han.

De kommuner som fått kritik måste nu komplettera eller i vissa fall göra om de bristfälliga utredningarna.

Den 31 januari ska Skolinspektionens rapport av samtliga 30 kommuner lämnas till regeringen.

ur Lärarförbundets Magasin