Läs senare

Kommuner tvingas ge mer stöd till socialt utsatta skolor

Regeringen vill att skollagen ändras så att kommunerna måste ge mer pengar till skolor i socialt utsatta områden.
— I lagstiftningen kommer det att anges att kommunerna måste väga in elevernas förutsättningar och behov när man fördelar resurserna i skolan, till exempel socioekonomiska kriterier, säger utbildningsminister Jan Björklund till Ekot.

14 maj 2013

Jan Björklund nämner som exempel att skolor som har väldigt många nyanlända elever som ska lära sig svenska kan få större resurser än andra.

Många kommuner fördelar redan mer pengar till skolor i socioekonomiskt svaga områden. Men Skolverkets kartläggning för två år sedan visade att 12 av de 49 mest segregerade kommunerna inte har ett sådant system.

Folkpartiet lanserade frågan om en ändring av skollagen i april i år, men hade då inte pratat ihop sig med övriga allianspartier. Men så sent om i höstas röstade partiet nej till ett socialdemokratiskt förslag på samma tema. "Resurserna måste fördelas efter skolors och elevers behov och det bör framgå av skollagen", föreslog Socialdemokraterna (S).

— Det glädjer mig att regeringen efter sex år med felaktig politik börjar inse problemen och föreslår något som jag tror får stor effekt i skolan, inte minst för att öka likvärdigheten, säger Ibrahim Baylan, talesman för Socialdemokraterna i utbildningsfrågor.

Utbildningsminister Jan Björklund har ett enkelt svar på varför Folkpartiet i höstas röstade nej till S-förslaget med samma innehåll som regeringen nu presenterar.

— Vi i Alliansen har tänkt om. Skälen är bland annat den rapport från Skolverket som visade att många kommuner inte har den här typen av resursfördelning, säger han till TT.

Kan lagändringen leda till en omfördelning så att anslagen till en del skolor minskar?
— Kommuner kan både höja och sänka anslagen, men jag utgår från att ingen kommun sänker. De resurstillskott som i princip varje år sker kommer att fördelas annorlunda när kommuner som inte tidigare haft det här systemet inför det, säger Jan Björklund.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar på en rad problem i sammanhanget.

— Vi vet inte hur lagförslaget kommer att se ut. Vi vet att många kommuner, kanske de flesta, redan i dag fördelar pengar efter socioekonomiska kriterier. Vi som organisation har letat efter bra resursfördelningsmodeller och ännu har vi inte hittat någon, inte heller forskning som visar vilken modell som är bäst, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

— Det finns forskning som visar att ökade resurser per automatik inte leder till bra resultat. Det måste finnas andra komponenter och en är naturligtvis hur man använder de extra resurserna. Vi väntar på besked från Skolverket som har ett uppdrag att se över både effektiva och ineffektiva system.

Han utesluter inte att omfördelningen leder till att vissa skolor kan få minskade resurser.

— Den risken finns förstås om det inte tillförs mer pengar till systemet. Men finansieringsprincipen gäller, vilket innebär att den som fattar beslut som kostar pengar också ska vara med och finansiera.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar beskedet från regeringen:

— Det är ett bra och viktigt förslag. Vi vet att den socioekonomiska bakgrunden är det som väger tyngst när det gäller det som skolan har att kompensera. Skolverket har i flera år larmat om bristen på styrning till elevernas behov.

— Men i det här sammanhanget är det väldigt viktigt att de här resurserna kommer lärarna och skolledarna till del på ett sådant sätt att de kan möta elevernas behov. De måste få inflytande över hur pengarna används, annars faller förslaget platt.

Eva-Lis Sirén anser att Skolinspektionen får en viktig roll för att kontrollera att pengarna används på rätt sätt.

— Skolinspektionen borde ha mandat att tillse att styrningen fungerar som det är tänkt i den nya lagstiftningen.
 

ur Lärarförbundets Magasin