Läs senare

”Kommunerna kan inte stoppa segregationen”

IntervjunSkolvalet är segregationens motor. Det går inte att öka jämlikheten ens för den kommun som vill, menar skolexperten Per Kornhall.

av Karin Lindgren
08 Nov 2018
08 Nov 2018
Foto: Staffan Claesson

Här i Uppsala går rätt många barn med utländska föräldrar på Engelska skolan. Men de är påfallande ofta professorsbarn, säger skolexperten och debattören Per Kornhall och låter hatten skydda mot solen.

I rapporten ”Ett söndrat land” jämför han och German Bender elevsammansättningen i årskurs nio i 30 mellanstora kommuner.

Hur ser det ut?

– I mer än hälften av kommunerna, 16 stycken, är skolvalet den starka segregationskraften — inte boendet som valfrihetens förespråkare säger. I dessa kommuner väljer barn till svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar friskolor i mycket högre utsträckning. Barnen till föräldrar som är födda utomlands och/eller har mindre utbildning är kraftigt överrepresenterade i kommunala skolor.

Vi borde inte ha ett ­system där föräldrar uppmuntras till att göra egoistiska val.

Hur är det i övriga 14 kommuner?

– I 12 är det mer blandat på friskolorna och boendesegregationen, som bygger på de kommunala skolornas närhetsprincip, får ett större genomslag. Två kommuner har inga friskolor med årskurs nio och väldigt låg segregation.

In på livet

Per Kornhall

Aktuell: Med rapporten Ett söndrat land – skolval och segregation i Sverige (Arena Idé) och boken Lärare – en handbok (Natur och Kultur).

Bakgrund: Lektor i kemi och biologi på gymnasiet (har disputerat i växtsystematik),  undervisningsråd på Skolverket, skolutvecklare i Upplands Väsby. Fristående skolexpert, debattör och författare. Har uppdrag åt svenska kommuner och EU-kommissionen.

Ålder: 57 år.

Familj: Sambo, tre egna barn och två bonusbarn.

Bor: Villa i Uppsala.

Fritid: Renoverar gamla bilar, just nu en Triumph Spitfire från 1970-talet.

Pryl: En plåtbit från motor­huven på mitt renoveringsobjekt. Det är väldigt avkopplande att slipa lite rost och svetsa lite plåt – både hantverk och praktisk problemlösning.

Men vad är nytt? Skolsegregationen har det väl talats om länge?

– Ja, men det finns inte så många studier som visar hur det faktiskt ser ut på det lokala planet och att den inte bara är ett storstadsfenomen.

En av kommunerna med skolsegregation är Nyköping – som lade ner fyra högstadieskolor och bildade en enda 2014 för att få elevblandning.

Ett misslyckande, enligt dig. Hur menar du då?

– Man ville väl, men segregationen har bara bytt ansikte. Man har lyckats så till vida att det inte längre finns en enda skola där de med utländsk bakgrund går. Men man rår inte på det som i amerikansk forskning kallas white flight.

Vad är white flight?

– I det här fallet att svenskfödda elever med hög utbildningsbakgrund söker sig bort från den kommunala högstadieskolan och börjar på fristående skolor. Friskolorna har ökat i antal i Nyköping sedan de kommunala högstadieskolorna slogs ihop och det är nu FLER barn som går med sådana som är som de själva.

Vilken är din slutsats?

– Att inte ens en kommun som verkligen vill kan komma åt skolsegregationen. Och att vi inte borde ha ett system där föräldrar uppmuntras till att göra egoistiska val som segregerar samhället.

Föräldrar som tar sina barn och flyr den kommunala skolan, bryr de sig bara om sig själva?

– Nej, de gör rationella val utifrån förutsättningarna. Jag träffar få som tycker att systemet är bra, oavsett vilka val de själva har gjort. De som har flyttat till en friskola har lite dåligt samvete eftersom de egentligen inte tycker att samhället ska se ut så här.

Du tycker att Sveriges skolsystem är extremt. Vad är extremt?

– Vinstuttagen. Skolvalet. Skolpengssystemet som bygger på antalet elever och inte på deras och skolornas behov. En i princip fri etableringsrätt som gör att en entreprenör som vill starta en skola kan förstöra planeringen för vilken kommun som helst.

Ingenting har egentligen förändrats trots många utredningar och debatter. Vad bör ske, enligt dig?

– Framför allt måste borgerliga politiker börja se verkligheten. De går i grov otakt med de verksamma i skolsektorn och verkar hellre lyssna på näringslivets lobbyverksamhet. Varför vet jag inte.

Foto: Staffan Claesson

Men hur vill du ha det?

– Jag vill att vi tar bort pengaintresset och gör om skolvalet. Det är skamligt att politikerna inte kan enas om att genomföra Skolkommissionens förslag. Nu är till och med de sex extramiljarderna till skolan i riskzonen – beroende på hur det blir med budgeten. Det är bara så dumt.

Häromveckan kom Skolverket med nya allmänna råd som går ut på att ett betyg ska vara resultatet av att läraren har utvärderat all kunskap eleven visat, inte att olika kriterier i en mall är uppfyllda. Bra, tycker Per Kornhall, som är aktiv även i denna debatt. Han har kritiserat den socialkonstruktivistiska kunskapssyn som han anser präglar det svenska utbildningssystemet.

Vad är det för kunskapssyn?

– Projektarbeten, eget arbete, kunskapskraven som säger att eleven ska förstå, analysera och tillämpa, men inte minnas. Jag ser det hemma vid mitt köksbord där mina bonusdöttrar sliter med omöjliga uppgifter som de ska lösa själva.

– Det finns massor av forskning som visar att undersökande pedagogik inte är bra – om du inte har goda fackkunskaper och är motiverad. Då är det en fantastisk metod.

Det kanske funkar på gymnasiet?

– Ja, kanske, med elever med rätt mognad och bakgrund. Mina bonusdöttrar klarar sig för att de har en väldigt aktiv mamma och för att vi pratar om genderproblematik och Einsteins relativitetsteori hemma. Men för den som kommer från en annan sorts hem och ska lära sig själv funkar det inte.

Hänger skolsegregationen och kunskapssynen ihop?

– Ja, de förvärrar varandra. De behöriga lärarna väljer att jobba på lättare skolor där eleverna KANSKE kan klara den undersökande pedagogiken. Elever på negativt segregerade skolor, som skulle behöva en lärarledd undervisning, får den inte. Och när vi både segregerar och låter bli att ge tillräckligt stöd slår fällan igen om dessa elever.

Hur är det att vara lärare i en sådan dubbelt drabbad skola?

– Du behöver en stor verktygslåda för att möta elever med olika bakgrund men det har du inte fått på lärarutbildningen, som är starkt influerad av socialkonstruktivistiska idéer. Och utan verktyg är det ännu svårare att jobba i de utsatta skolorna.

ur Lärarförbundets Magasin