Läs senare

”Kommunerna måste fatta modiga beslut”

VälfärdsmiljardernaHamid Zafar, skolchef i Mullsjö kommun och LT:s krönikör, räknar inte med de statliga pengarna utan arbetar utifrån de besparingar kommunen måste göra.

06 feb 2020
Foto: Niklas Maupoix

– Nu måste kommunpolitikerna våga fatta modiga beslut. Som skolchef måste jag se till att bördan inte bara hamnar i rektorernas knä. Det vore orimligt, säger Hamid Zafar.

Han blev skolchef i Mullsjö för ett år sedan. Kommunen hade då dyra avtal för skolskjutsar, ofinansierade organisationsförändringar, hög omsättning av rektorer, ökade kostnader för extrapersonal på skolorna och en liten byskola som kostar mycket pengar per elev. Resultatet i fjol blev ett minus på 8 miljoner som förts över till årets budget. Det statliga tillskottet i vårbudgeten väntas bli 2,5 miljoner till Mullsjö så det kommer krävas tuffa besparingar.

– Det finns mycket oklarheter och farhågor kring hur utfallet faktiskt kommer att bli ute i kommunerna av statsbidragen. Ska det gå till äldreomsorg, skola eller socialtjänst?

Pengarna räcker inte för att täcka hålen

I Forshaga kommun har skolorna kämpat med stora miljonunderskott under flera år. Det statliga budgettillskottet på 3,9 miljoner, kommer inte räcka enligt Grete Knaphöyen, controller på ekonomiavdelningen i Forshaga. Totalt gick hela skolverksamheten minus med 8,5 miljoner under 2019 varav grundskolan stod för 4,5 miljoner.

– Det finns jättemånga hål att pytsa in pengar i. I första hand är det resurspersoner som dras in på skolorna. Det kan vara elevassistenter som ska vara riktad till elever i behov av särskilt stöd. På någon skola har man i stället gjort mindre grupper och samlat elever i behov av stöd under en del av skoldagen, säger Grete Knaphöyen.

Sparar på personal i första hand

I Skurups kommun hade fritidshemmen, förskoleklass och grundskolorna redan underskott under 2019 och i år sänktes skolpengen med i snitt cirka 2,7 procent för grundskolan jämfört med 2019. Förskoleklass fick oförändrad budget och fritidshemmens höjdes med 5,6 procent. Totalt innebär det besparingar på 16 miljoner.

– Besparingarna kommer att drabba olika men det finns inte så mycket annat än att spara på personal. I första hand tittar vi på exempelvis elevassistenter eller om vi kan organisera om något, men även lärartjänster kan påverkas, säger Anders Grundberg, skolchef i Skurups kommun.

Kommuner som tvingas dra ner på skolpersonal

Var tredje kommun räknar med att inte kunna behålla befintlig personal i grundskolan trots statsbidraget till välfärden. Listan visar dessa kommuner.

Salem ca 3,6 milj. (5,7 milj.)
Nynäshamn 31 milj. (även förskolan) (9,7 milj.)
Mullsjö 8 milj. (2,5 milj.)
Växjö 15 milj. (31,9 milj.)
Degerfors 2,7 milj.  (3,3 milj.)
Åsele 4,5 milj. (0,9 milj.)
Borås 17-25 milj. (38,3 milj.)
Bollebygd 2 milj. (3,2 milj.)
Skurup 16 milj. (5,4 milj.)
Båstad 1,6 milj. (5,1 milj.)
Forshaga ca 4,5 milj. (3,9 milj.)
Filipstad 1,5 milj. men behövs 17 milj. (3,6 milj)
Orust (12 milj.) (5,2 milj.)
Strömsund 3,2-3,5 milj. (3,9 milj.)
Upplands-Bro ca 4 milj. (9,9 milj.)
Kalix 2,0 milj. (5,4 milj.)
Tranås underskott 66,8 milj. (6,4 milj.)
Munkedal underskott 2019 ej nämnt summa (3,6 milj.)
Sandviken underskott 2019 ej nämnt summa (13,3 milj.)
Askersund ca 8,5 milj. (3,9 milj.)
Heby 10 milj. (4,8 milj.)
Bräcke 20-25 milj. (2,1 milj.)
Lilla Edet 5 milj. (4,8 milj)
Ragunda underskott 2019 ej nämnt summa (1,8 milj.)
Hultsfred 9 milj. (4,8 milj.)
Sollefteå underskott pga kraftigt minskat elevantal (6,5 milj.)

Summorna visar kommunernas besparingar, alternativt underskott i budget från året innan, enligt kommunernas egna uppgifter. I parentes statsbidrag i miljoner kr.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin