Läs senare

Kongresserna i maj avgör en framtida organisering

DOKUMENTBåde Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kommer vid sina kongresser i maj att rösta ja eller nej till att gå vidare mot en ny organisering.
– Det borde ha blivit ett enda lärarfack för länge sedan, säger Lars Hallenberg, tidigare tungviktare inom Lärarnas Riksförbund, i en ny rapport beställd av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Där redogörs för det mångåriga spelet bakom kulisserna, historien bakom fackens utveckling, samarbeten och konflikter.

av Emma Olsson
07 mar 2020
07 mar 2020
Solveig Paulssons insatser var avgörande när Sveriges Lärarförbund och Svenska facklärarförbundet gick samman. Resultatet blev Lärarförbundet 1991.

Ett kallt krig. Så beskriver Lars Hallenberg relationen mellan Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, LR, under den senare delen av Eva-Lis Siréns och Metta Fjelkners ordförandeskap. Lars Hallenberg är senior rådgivare och Lärarnas Riksförbunds tidigare kanslichef. Perioden han talar om är 2000-talets början, och en lång tid av gott samarbete har ersatts av något helt annat.

Beskrivningen är hämtad från journalisten Christer Isaksson genomgång av förbundens samverkan från 1960-talet och framåt. Rapporten är framtagen på uppdrag av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Tanken om ett enda förbund är inte ny. Den har fötts, vacklat, och somnat om vid flera tillfällen tidigare. När de två styrelserna i maj ber respektive kongress om tillåtelse att ta fram ett förslag till en ny organisering, är de formellt sett närmare än någonsin tidigare.

Här är lärarförbundens huvudpersoner

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, 2014-.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, 2016-.
Lars Hallenberg, senior rådgivare och tidigare kanslichef, Lärarnas Riksförbund
Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, 2001-2014.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 2000-2013.
Sören Holm, kanslichef Lärarförbundet, 2001-2013.
Gunilla Runnquist, chefsförhandlare Lärarförbundet, 1990-2003
Christer Romilson, ordförande Svenska Facklärarförbundet, senare Lärarförbundet, 1991-2000.

Några stora politiska frågor har bidragit till perioder av splittring.

Kommunaliseringen av skolan 1991 ställde facken på var sin sida. Lärarförbundet för, LR emot. Lärarförbundet fick god löneutväxling genom att gå med på dåvarande utbildningsminister Göran Perssons förslag.

– De skilda vägvalen har naturligtvis varit en tung kvarnsten att släpa på i diskussionerna kring en ny organisering för lärarna. Det är en skiljelinje som skapat mycket bitterhet och som har hängt med länge, säger Sören Holm, före detta kanslichef på Lärarförbundet, till Lärarnas tidning.

Det kalla kriget efter kommunaliseringen handlar mycket riktigt om sakpolitiska ställningstaganden, men också om en omvittnat frostig relation mellan de två förbundsordförandena.

Ett förhållande som ingen av de tidigare Lärarförbunds-höjdarna Sören Holm, Gunilla Runnquist och Christer Romilson vill kommentera.

– Folk älskar att hitta personliga motsättningar. Det kan hända att de inte älskade varandra men deras relation, den var färgad av att de var starka ledare för respektive förbund. Men det gjorde det inte lättare att få igenom saker, säger Lars Hallenberg, LR.

Jan Björklund (FP) vid en pressträff 2013 tillsammans med Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, till höger och Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Metta Fjelkner är i dag ordförande för Malmö universitet. Hon är tydlig med att hon lagt tiden som ordförande för LR bakom sig.

Rapportens uppgifter om en djup konflikt mellan henne och Eva-Lis Sirén kommenterar hon med ett förvånat ”Jaså?”.

– Vi tecknade fem avtal tillsammans, men sen kan man på olika plan ha olika uppfattning om saker och ting. Jag känner inte till rapporten och jag ska inte uttala mig, utan det får andra göra som tycker att de vet detta bättre än jag, säger hon.

Demokratiska processer är långsamma och inte smärtfria. Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén lotsar sina medlemmar mot en ny organisering.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Eva-Lis Sirén, före detta ordförande för Lärarförbundet, är mycket nöjd med att en nydaning av de två fackförbunden åter är på tapeten.

I hennes ögon handlar fördröjningen mindre om en bristande relation mellan henne och LR:s tidigare ordförande Metta Fjelkner, och mer om en utomstående maktfaktor.

– Ingen politiker borde ha fått komma mellan lärarna, för det förlorar lärarna på. Vi var väldigt nära i samarbetet 2005. Men Jan Björklund lyckades komma emellan, och valde Lärarnas Riksförbund i många sammanhang, vilket gjorde att politiken gled isär, säger Eva-Lis Sirén.

Jan Björklund verkar fast besluten om att maxa dåvarande Folkpartiets image som lärarparti när han kliver in som utbildningsminister i den borgerliga regeringen 2006.

Han driver ordning- och redapolitik, med betyg från årskurs sex och så småningom ordningsomdömen och förstelärarreformen, som ska öka lärarnas status.

Sören Holm, tidigare kanslichef på Lärarförbundet:

– Jan Björklund spelade ut oss mot varandra … han valde det förbund som passade i stunden.

– Han var också skicklig på att spela på förbundens olikheter för att få sin vilja fram. ’Jag har lärarna med mig’, kunde han säga bara han hade den ena organisationen med sig, oberoende vilken, säger Sören Holm.

Ny rapport:

Därför vinner lärarna på ny organisering

Här är några av fördelarna med en gemensam organisering, enligt rapporten.

  • Bättre avtalslösningar.
  • Starkare röst i skoldebatten.
  • Större möjlighet att påverka skolpolitiken.
  • Skarpare påverkansmöjligheter lokalt.
  • Rekryteringsfokus med full kraft på oorganiserade.
  • Lägre kostnader.
  • Bättre medlemserbjudanden.
  • Sänkt medlemsavgift – med ca 1 200 kronor per år.

Betyg från årskurs 6 var en kontroversiell fråga, där LR var för och Lärarförbundet mot.

– Jag genomförde vår politik. Men det är klart att det var lättare när ett fackförbund stödde politiken. I många frågor tyckte de olika. Det blev en hård konflikt om betygen. Och det är ingen hemlighet att LR i sin syn på skolan har legat mycket närmare ett borgerligt perspektiv, medan Lärarförbundet legat mycket närmre Socialdemokraterna, säger Jan Björklund.

Vad hade ett enat förbund inneburit för dig?

– Reformerna hade blivit likadana men det hade blivit tyngre motstånd. Lärarförbundets åsikter hade dominerat, eftersom de är fler medlemmar, säger Jan Björklund.

Lärarförbundets tidigare förhandlingschef Gunilla Runnquist vill höja blicken från den före detta ministern.

– Finns det två organisationer bjuder de upp till en sådan dans. Det är ett skäl till att man inte ska ha två organisationer, säger Gunilla Runnquist.

I den stora berättelsen om de två fackförbunden presenteras Lärarförbundet som en ivrig friare och Lärarnas Riksförbund som en sval akademiker, mån om att behålla sin image.

– Det har funnits en rädsla för förändring, och den har funnits i båda organisationerna. Man vet vad man har men inte vad man får. Den organisation som idag heter Lärarförbundet är en produkt av många olika samgåenden där man samlat många olika lärarkategorier i en organisation. Det har inte varit smärtfritt heller, säger Gunilla Runnquist.

Christer Romilson, tidigare Lärarförbundet, berättar att det tog 17 års arbete för att ena de Svenska Facklärarförbundet och Svenska Lärarförbundet.

– De demokratiska processerna kan vara långdragna, och man vet vad man har och inte vad man får. Men de tveksamheter som funnits försvann rätt snabbt när den nya organisationen var på plats, och det tror jag att det skulle göra i en ny organisering också, säger han.

Från Lärarförbundets ordförandekonferens i ABF-huset 1964. Foto: Olle Seijbold / DN / TT
Metta Fjelkner och Eva-Lis Sirén var långt ifrån överens i alla frågor, men här är de överens om lönerna med Sveriges Kommuner och Landsting 2012. Foto: Scanpix/TT
Utbildningsminister Jan Björklund på Lärarförbundets kongress 2010. Han blev en maktfaktor som spelade på förbundens olikheter. Foto: Janerik Henriksson / TT

I dag talas det inte om samgående, eller organisation. Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén talar om en organisering.

– Det är ju fjantigt. Det är inget riktigt ord. Jag har funderat jättemycket på varför det är så känsligt. Det måste man våga lyfta på. Hur mycket är fördomar? Vilka är fördomarna? Och kanske är de så få och så små att de rejäla likheterna är större – då är frågan avdramatiserad, säger Lars Hallenberg.

Senare i vår röstar kongressdeltagarna om uppföljaren. Blir det ett skarpt förslag eller inte?

– De måste göra ett ordentligt grovjobb först, och se om vi har förutsättningarna. Kan vi nå varandra? Kan vi inte jämka oss, kommer man bara använda kraften till att bekämpa varandra internt. Det går inte bara att vara stor och att vara många, säger Lars Hallenberg.

En rejäl hemläxa, och sedan en ny organisering?

– Inför framtiden så ser jag bara en väg och det är att skapa en ny gemensam organisation. Dagens läge är på alla vis kontraproduktivt, ekonomiskt, maktmässigt, skolmässigt. Därför måste det gå. Jag håller alla tummar jag kan för att det ska lyckas, säger Sören Holm.

Ytterligare ett tecken i tiden är en artikel på DN debatt den 26 februari. Debattartikeln är undertecknad av Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, och handlar om hur de segregerande effekterna vid skolval bör minskas.

1970-tal

Det finns tre lärarförbund, Sveriges Lärarförbund, Svenska Facklärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Stora sakpolitiska skillnader, inget stöd för en gemensam organisation.

1980-tal

Kommunaliseringen sker 1989. Lärarförbundet ser ingen återvändo, men fina förhandlingsfördelar. LR är skeptiskt. Början på en ny guld-era.

1990-tal

Lärarförbundet bildas genom att Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet slås samman, 1991. Samverkan med LR utvecklas. Trots att förbunden stod på varsin sida i fråga om kommunaliseringen, för förändringarna och den ekonomiska krisen dem samman.

2000-tal

I början av tjugohundratalet står samarbetet på topp – men förbunden börjar glida isär.

2020

Rapporten om samverkansavtalet visar på stor enighet kring en framtida organisering bland de tidigare fackliga företrädarna Christer Romilson, Lärarförbundet; Sören Holm, Lärarförbundet; Lars Hallenberg, LR; Sven Kinnander, LR; Gunilla Runnquist, Lärarförbundet; Ulla-Carin Öhrn, LR.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin