Läs senare

Krav på insatser mot hot och våld i skolan

HOT OCH VÅLD Riksdagspartierna vill att mer görs mot hot och våld i skolan. Men de är oeniga om flera åtgärder.   Det framgick när riksdagen debatterade hot och våld mot lärare.

Krav på insatser mot hot och våld i skolan
Moderaternas Kristina Axén Olin angrep regeringens Anna Ekström (S) i debatten. Foto: Pressbild

Moderaternas Kristina Axén Olin pekade på att det under 2018 inkom 870 anmälningar från lärare och elever om hot och våld.
– Ingen av oss andra skulle acceptera att ha det så här på vår arbetsplats, sade hon.

Axén Olin angrep regeringen för att bara ha ett konkret förslag på gång: mobilförbud i klassrummen.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) pekade på att regeringen arbetar på en nationell plan för studiero i skolan och en lagändring som ger rektorer bra regler att följa när det gäller avstängning och omplacering av elever.

Hennes budskap till lärarna var att de har rätt till en arbetsplats fri från hot och våld.

Hon lovade också att se till det finns tid och resurser för lärare att förbereda och genomföra undervisning, samt ökat stöd till elevhälsa.

Ekström underströk att lärarna tydligare behöver känna både rektorernas och samhällets stöd när de ingriper mot elever.

Men flera partier krävde fler åtgärder.

– Lärare får utstå spottloskor och könsord, inte minst kvinnliga lärare, sade Sverigedemokraternas Patrick Reslow.

– Avsaknad av disciplin och respekt är total i svensk skola.

De fyra borgerliga partierna och SD uppmanade nyligen regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet. Det är dock något som de rödgröna partierna är kritiska till.

Det finns ingen respekt för lärarna hos eleverna.

SD vill att barn- och elevombudsmannen (BEO) avskaffas, eftersom man menar att BEO bidrar till att lärare inte vågar ingripa mot elever av rädsla för kritik. Även Liberalerna vill avskaffa BEO.

Liberalernas Roger Haddad ville också att regeringen tar fram ändringar i skollagen som ökar lärares befogenheter att ingripa och som tydliggör vad som är kränkningar av lärare,

– Det finns ingen respekt för lärarna hos eleverna, det finns ingen respekt hos föräldrarna för skolans personal, sade Haddad.

Kristdemokraterna efterlyste en tydligare värdegrund för hur man ska bete sig och som även tar upp föräldrarnas ansvar.

KD:s Ingemar Kihlström lyfte också idén om att brott mot skolpersonal ska vara ett särskilt brott, likt den kommande blåljuslagen till skydd för ambulans- och brandkårspersonal.

Centerns Fredrik Christensen pekade på att alla SKOLOR inte polisanmäler brott som begås av elever och varnade för att det bidrar till normalisering av våld.
– Skolan ska inte vara en frizon för brott, sade han.

Vänsterpartiets Daniel Riazat höll med om att det finns problem med ordning och reda, men vände sig mot bilden av att svensk skola befinner sig i totalt kaos.

Han kritiserade också de borgerliga partierna för att inte se grundorsakerna till problemen. De är, enligt Riazat, en alltmer segregerad skola på grund av friskolesystemet och för lite resurser.

– Med en jämlik skola kommer problemen att minska, sade han.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin