Läs senare

Kulturskolan föreslås få nationella mål

KulturskolanStaten ska stötta kulturskolan med nationella mål. Men det blir ingen lagstiftning om lagstiftad kulturskola. Det klargör regeringen i en proposition.

av Stefan Helte
22 mar 2018
22 mar 2018
Marie Wall Almquist.

– Det är fantastiskt att det äntligen ligger en proposition i riksdagen om kulturskolan. Det har aldrig hänt förut. Sedan är vi inte helt nöjda. Men det här är ett steg på vägen, säger Marie Wall Almquist, lärare i kulturskolan och ledamot i Lärarförbundets styrelse.

Lärarförbundet har länge krävt att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda kulturskola. Argumentet är att kulturskolan bör ses som en utbildningsverksamhet och på sikt bli en del av skolväsendet.

Men regeringen avvisar det kravet:

”Kulturskolan har till stor del vuxit fram ur den lokala samhällsstrukturen och utvecklats i samklang med lokala förutsättningar och variationer. Den lokala förankringen och frivilligheten är viktiga komponenter för verksamhetens framgång. Ett nationellt mål för den kommunala kulturskolan bör därför inte regleras i lag”, skriver regeringen i den proposition som kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) presenterade i måndags.

Det innebär att kommunerna även i fortsättningen kan bestämma om de vill ha en kulturskola och hur den ska utformas.

– Vi tycker inte att regeringen går tillräckligt långt. I propositionen talar regeringen om att kulturskolan ska präglas av tillgänglighet och då blir det konstigt om vissa kommuner inte erbjuder någon kulturskola, säger Marie Wall Almquist.

Redan i dag har 283 av landets 290 kommuner kulturskola. Är inte det bra?

– Jo, jättebra. Men då skulle det inte heller vara något jordskredsbeslut att besluta att alla kommuner ska erbjuda kulturskola. Det är anmärkningsvärt att Sverige som enda land i Norden inte har en sådan lagstiftning.

Foto: Colourbox

Regeringen anser samtidigt att ”kulturskolan är av nationellt intresse, trots att den är en kommunal angelägenhet”. Därför slår regeringen fast en nationell strategi för de insatser staten ska gå in med.

Statens insatser för kulturskolan ska bidra till:

  • Tillgänglighet och jämlikhet.
  • Ett brett och angeläget utbud av kulturella och konstnärliga uttryck.
  • Hög kvalitet både i den breda och den fördjupade undervisningen.
  • God kompetensförsörjning.

Miljonregn ger effekt i kulturskolan

Staten har lagt över 200 miljoner kronor på att bredda kulturskolans verksamhet. Det har lockat nya elever men också satt ljuset på lärarbristen, rapporterar vår systertidning Uttryck. Läs artikeln här.

Det bidrag på 100 miljoner kronor om året som sedan 2016 delas ut till kulturskolan ska göras om så att det hjälper till att uppfylla de nationella målen. Bidraget ska bland annat stimulera nya arbetssätt för att nå fler barn, till exempel barn som kommer från familjer med en tuffare socioekonomisk bakgrund. Men pengarna ska också kunna användas för att utveckla undervisningen så att den fångar upp elever som är särskilt intresserade.

Känt från budgetpropositionen i höstas är ett så kallat kulturskolekliv för att rekrytera lärare till kulturskolan. 25 miljoner kronor är avsatta för i år och 40 miljoner kronor från 2019.

En annan budgetnyhet som återkommer i den här propositionen är att regeringen inrättar ett nationellt kulturskolecentrum. Det ska ansvara för kunskapsutveckling, fördela bidrag och sprida forskning inom kulturskolan.

– Det kan bli en motsvarighet till Skolverket på kulturskolans område. Men även här kan kommunerna ducka, eftersom frivilligheten består, säger Marie Wall Almquist.

Är det något annat ni saknar i propositionen?

– Det är väldigt lite skrivet om lärarnas villkor och arbetsmiljö. Detta måste också beaktas, om målet är att attrahera lärare och erbjuda fler elever kulturskola.

Vad kommer propositionen få för betydelse?

– Vi lyfter oss från föreställningen att kulturskolan är pynt och guldkant till att den är ett fundament i utbildningsväsendet och samhället. Samtidigt är regeringens mål ganska generellt beskrivna. Så hur mycket detta räcker återstår att se.

Moderaterna är kritiska till att regeringen formulerar nationella mål för kulturskolan, eftersom detta innebär att staten då styr en kommunal angelägenhet.

5 000 jobbar i kulturskolan

  • 230.000 elever gick i kulturskolans ämneskurser 2016.
  • Uppskattningsvis 5.000 lärare och pedagoger arbetar i kulturskolan. Det är vanligt att de delar detta arbete med en tjänst i grundskolan eller gymnasieskolan
  • 283 av landets 290 kommuner erbjuder kulturskola. Vid 187 av dessa erbjuds minst tre ämnen. 16 av kommunerna tar inte ut någon avgift för kulturskolan.
  • 40 procent av eleverna i årskurs fem deltog i kulturskoleverksamhet på fritiden 2017. Flera flickor än pojkar deltog. Kulturskolan har svårt att nå elever med svagare socioekonomisk bakgrund.
  • Tiotusentals barn står i kö till kulturskolan.
  • Gitarr är det populäraste ämnet, följt av piano. Drama och dans erbjuds i sex av tio kulturskolor. Bland andra ämnen finns hantverk och cirkus.
    Källa: Myndigheten för kulturanalys, Kulturskoleutredningen, Kulturskolerådet, Kulturskolepropositionen.

ur Lärarförbundets Magasin