Läs senare

Kunskapskraven nästan omöjliga för många elever

Bedömning14 procent av eleverna i grundskolan har en svag teoretisk begåvning och en betydligt ökad risk att inte klara dagens kunskapskrav. Det hade elevhälsans yrkesgrupper kunnat tala om när läroplanen togs fram – men ingen frågade.

av Karin Lindgren
27 Mar 2018
27 Mar 2018
Grafik: Henrik Malmsten

Att teoretisk begåvning och fallenhet för teoretiska studier varierar i befolkningen är knappast någon nyhet (se grafik). Ändå verkar det inte ha tagits med i beräkningen när kunskapskraven togs fram 2008–2010.

Ingenstans längs vägen – vare sig i de inledande samråden, i arbets- och referensgrupperna eller under remissrundan – tillfrågades skolläkarnas, skolpsykologernas, skolkuratorernas eller skolsköterskornas organisationer. Samtliga anser att de borde ha varit med.

– Hade man tagit del av det skolläkare, neuropsykologer och kognitionsforskare vet om hur barn lär sig hade vi inte hamnat i dagens sits med teoretiska överkrav på vissa barn och en enorm stress hos elever, lärare och föräldrar. Men skolmyndigheterna och de pedagogiska institutionerna har sett oss som företrädare för en avhumaniserad och biologistisk människosyn, säger Josef Milerad, ordförande för Svenska skolläkarföreningen.

Det står i skollagen att det ska finnas kompletterande elevhälsokompetens på varje skola och att elevhälsan ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Rimligtvis borde då elevhälsans kompetenser vara med även när man på nationell nivå tar fram de styrdokument som påverkar eleverna, tycker Joel Rutschman, sekreterare i Psifos, Psykologer i förskola och skola.

– Jag tror att vi har mycket att bidra med när det gäller vad som påverkar barns mående och lärande, säger han.

Niclas Westin var projektansvarig på Skolverket för att ta fram Lgr11 och kunskapskraven.

– Vårt huvudsakliga sätt att hantera frågan om elever med funktionsnedsättning var genom den statliga expertmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten som gav återkoppling till alla arbetsgrupper. Min bedömning är att vi hanterade de synpunkter som kom fram men det går förstås alltid att göra mer och bättre. Tiden var knapp och vi följde det regeringsuppdrag vi fått efter bästa förmåga, säger han.

Enligt Niclas Westin var många lärare kvar i tänket att det räcker med faktakunskaper på E-nivån.

En sådan inställning leder, enligt honom, till att många elever inte får möjlighet att träna på mer kognitivt utmanande förmågor som är nödvändiga för fortsatta studier och för att kunna klara sig i samhället.

– Vår bedömning är att om lärare utgår från kursplanen, anpassar sin undervisning och tidigt fångar upp elever som behöver särskilt stöd klarar de allra flesta att nå målen. För dem som ändå har det svårt finns undantaget i skollagen, pysparagrafen, som tillåter att lärare bortser från enstaka delar av kunskapskraven vid betygsättning, säger Niclas Westin.

Men det blir ändå elever ”över”. Annelie Westlund är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscentrum för tal och språk. Hon får ofta frågor om pysparagrafen.

– När vi granskar lärarnas frågeställningar visar det sig ofta att det är väldigt mycket som måste tas bort från bedömningen om eleven ska få E. En så stor del att det inte går, säger hon.

Det stöds av en studie av fyra forskare vid Gillbergcentrum i Göteborg. Den visar att det finns elever som tillhör grundskolans målgrupp som inte har förutsättningar att klara läroplanens höga krav på exekutiva förmågor och abstrakt tänkande, även om de får extra anpassningar, särskilt stöd och ”pysning”.

– De 13–14 procent av barnen som har en teoretisk begåvning i normalvariationens lägre intervall har svårt att klara kraven. Detsamma gäller många barn med neuropsykiatriska svårigheter.  De som tog fram kunskapskraven förefaller inte heller ha beaktat barns mognadsnivå i olika åldrar, särskilt när det gäller förmågor som att planera, reflektera och analysera, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri och en av forskarna.

ur Lärarförbundets Magasin