Läs senare

Landsbygd lockar utländsk lärare

Nederländskan Kirsten van Agthoven förälskade sig i Sverige redan som barn. Nu är hon lärare i Mora. Hon tror att fler lärare kan vilja flytta hit.

Foto: Nisse Schmidt

Kommuner och skolor prövar allt fler metoder för att råda bot på lärarbristen. En växande trend är att söka sig utanför landets gränser. Svenskspråkiga lärare från Finland är förstås populära, men de räcker inte på långt när.

Mora tog hjälp av Arbetsförmedlingen som i sin tur använde sig av EURES – ett nätverk för de offentliga arbetsförmedlingarna inom EU, med uppgift att främja rörligheten över gränserna på den europeiska arbetsmarknaden. De lade bland annat ut en annons på holländska på Linkedin och den nådde grundskoleläraren Kirsten van Agt­hoven i Hellevoetsluis utanför Rotterdam.

– Jag lockades av budskapet i annonsen att man inte behövde kunna perfekt svenska, berättar hon när vi talas vid på telefon tre månader efter att hon påbörjat sin tjänst i årskurs två på Noretskolan i Mora.

Nederländare vill inte till storstäderna, de vill ha sjön och skogen alldeles intill.

Det där med svenskan hade hon inte behövt vara alltför orolig för. Kirsten van Agt­hoven förälskade sig i den svenska naturen under en semesterresa när hon var tio år och har sedan varit till­baka i Sverige under ett år som barnflicka i Stockholm.

Efter lärarutbildningen passade hon på att att skaffa sig en svensk lärarlegitimation, för tanken att jobba i Sverige någon gång i framtiden fanns där hela tiden.

personligt

Kirsten van Agthoven

Ålder: 29 år.

Bäst med svenska skolan: Mindre stressigt än i ­Nederländerna där allt handlar om prov och läxor.

Och mindre bra: Otydliga kunskapskrav.

– Men min svenska har fortfarande brister, jag hittar inte alla ord. Redan första dagen berättade jag för barnen att jag kommer att säga fel ibland.

Hur reagerade de?

– De blir bara glada när de får hjälpa mig. Och de är väldigt nyfikna på Nederländerna, när jag lärde dem att räkna till tio på språket frågade flera om de kunde få lära sig att räkna till 20 också.

Och föräldrarnas reaktion?

– Jag trodde faktiskt att en del skulle vara negativa, att de skulle tycka »att den som undervisar mitt barn ska kunna perfekt svenska«. Men jag hade nyligen utvecklingssamtal och alla var så positiva.

Hur klarar du ämnen som SO och NO?

– De är svårast, så där ligger huvudansvaret på min kollega i klassrummet. Men jag pluggar vidare hemma, nästa år hoppas jag kunna undervisa i NO och SO också. Nu är det mest matematik och bild.

Vad var det som lockade dig till Mora?

– Det är en lagom stor stad, den fick inte vara för liten. Och så närheten till naturen. Här går jag rakt ut i skogen, i Nederländerna fick jag köra en halv­timme och ändå bara komma till en fyrkantig planterad skog.

Tror du att svenska kommuner skulle kunna locka hit fler nederländska lärare?

– Absolut! Och i synnerhet mindre kommuner, nederländare som lockas av Sverige vill inte till storstäderna, de vill ha sjön och skogen alldeles intill. ­Lärare där hemma vet inte att det är lätt att få jobb här.

I dag finns ju många nyanlända i Sverige med lärarbakgrund, kan dessa människor lättare få jobb om skolorna blir mer vana vid att anställa lärare som du, lärare som bryter på svenska?

– Det är inte omöjligt. Och det vore ju fantastiskt om jag och andra lärare från europeiska länder kan bidra till det!

ur Lärarförbundets Magasin