Läs senare

Lärare behöver hjälp att inkludera

Specialpedagoger gör skoldagen lättare för elever med autism.

01 okt 2014

Bild: Colourbox
Ett kollektivt kompetenslyft på skolan behövs för att inkludera elever med autism. Klasslärarna bör få tid och kvalificerad handledning för att anpassa pedagogiken. De slutsatserna dras i en ny rapport om skolors inkluderingsarbete.
Universitetslektorn och specialläraren Ulla Alexandersson har i en fallstudie följt en F—6-skola och en 7—9-skola i en sydsvensk kommun, som ett särskilt specialpedagogiskt stöd för elever med autismspektrumdiagnos, AST.

Sedan 2011 har skolorna ett större ansvar att inkludera elever med autism. De ska inte i första hand placeras i särskola utan undervisas i sina hemskolor. Tidigare rapporter från Skolverket och Skolinspektionen visar att många skolor står handfallna inför detta.

— De vet inte alltid hur de ska gå till väga och det finns många olika strategier. Jag har undersökt en kommuns arbete, säger Ulla Alexandersson.

Hon har genom intervjuer och deltagande observation undersökt pedagogiska strategier, hur undervisningen organiseras och vilka hänsyn som tas till de enskilda elevernas förutsättningar. Det kan finnas 5 000—10 000 elever med ­autism i grundskolan. Många är studiebegåvade, men de har begränsad förmåga att kommunicera och interagera.

Målet för båda skolorna var att merparten av undervisningen skulle ske inom klassens ram. En av lärarnas största utmaningar var att differentiera pedagogiken.

— Det är en grannlaga uppgift som kräver kunskap och här kom specialpedagogerna in och stöttade lärarna, berättar Ulla Alexandersson.

Specialpedagogerna å sin sida fick handledning av ­experter som skolledningen knutit till sig. Men även övriga lärare ville bli handledda av dessa »super-specialpedagoger«. Om det skett tror Ulla Alexandersson att det hade höjt kvaliteten på undervisningen ytterligare.

Hon talar om två processer — den centraliserade processen på skolledningsnivå och den lokaliserade i arbetslag och klassrum — och att det bästa resultatet blir om de samverkar »som en tvinnad tråd«.

— Den externa handledningen bör komma nära arbets­lagen och det behövs processer för kollegialt lärande, säger Ulla Alexandersson.

Eleverna med autism ­kunde reagera negativt när stödet var för stort. Det var helt okej att klassläraren gick fram och hjälpte dem, men när specialpedagoger gjorde samma sak blev de störda. Varje tecken på exkludering var känsligt.

Men ibland blev de trötta av allt interagerande och behövde tid för sig själva eller undervisning i mindre grupp. Det var viktigt att lyssna på elevernas signaler.

Hur är det för klassen som helhet att ha kamrater med autism?

— Jag var möjligen i väldigt bra klasser. Men under en hel termin i klassrummen märkte jag inte att elever suckade eller visade andra tecken på irritation, säger Ulla Alexandersson.

Ulla Alexandersson
Lektor

Titel Universitetslektor, Göteborgs universitet.

Bakgrund Speciallärare.

Rapporten Stödjande strukturer – en fallstudie om hur skolor möter elever inom autism (Special­pedagogiska skolmyndigheten).

Övrigt Bergtagen. Älskar att vandra i berg.

ur Lärarförbundets Magasin