Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Lärare i friskolor får utökat meddelarskydd

Lärare på friskolor får samma meddelarfrihet som statligt och kommunalt anställda. Det meddelade regeringen i dag.

01 sep 2016

Nu ska även anställda inom offentligt finansierad men privat driven verksamhet inom vård, skola och omsorg omfattas av meddelarskyddet. Regeringen förslår att lagen träder i kraft vid årsskiftet.

– Vår inriktning är att vi ska ha så stor öppenhet som möjligt när det gäller skola, vård och omsorg. Vi har sett upprörande missförhållanden tidigare, och det måste kunna avslöjas. Då ska de anställda inte behöva vara rädda för repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) till TT.
 

Förslaget är en del i en överenskommelse med Vänsterpartiet och innebär att anställda får berätta för journalister om missförhållanden och att arbetsgivaren inte får efterforska vem som läckt. Lagen, om den går igenom i riksdagen, föreslås träda i kraft den 1 april 2017.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för branschorganisationen Vårdföretagarna, välkomnar ett utökat meddelarskydd.

– Seriösa privata utförare är noga med att alla avvikelser kommer i dagen. Skulle det här vara en sista utväg att rapporta till medier så måste den möjligheten finnas, även om det aldrig ska behöva gå så långt, säger han. 

Men samtidigt finns enligt Håkan Tenelius en risk för att affärshemligheter ska läcka ut.

– Ja, innan vi har sett förslaget finns oron kvar. Om inte lagen är väldigt tydlig och tar hänsyn så finns risk att detta skulle kunna användas mot själva företagen.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, anser att de få allvarliga missförhållanden som kan tänkas finnas ute i landets friskolor ofta blir kända ändå.

– Det finns redan i dag ett hyfsat meddelandeskydd. På friskolesidan kan vem som helst anmäla till Skolinspektionen om man tycker det finns avarter. Det som vi är oroliga för, precis som alla andra, är det här med företagshemligheter.

Oron är överdriven, anser justitieministern.

– Här tycker jag det allmänna intresset att avslöja missförhållanden måste gå före, säger Johansson som också tycker att det är en fråga om konkurrensneutralitet.

– Företagen befinner sig på en marknad där de konkurrerar med offentliga verksamheter. Då är det i dag ett problem att det är olika regler för offentlig och privat omsorg.
 

Förslaget om utökat meddelarskydd utreddes av förra regeringen, men har sedan dragit ut på tiden. Att det nu är på väg att införas betraktar Journalistförbundet som ett steg framåt för yttrandefriheten.

–Det är viktigt att allmänheten kan få insyn i den verksamhet som bekostas via skattsedeln, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling i ett uttalande.

Meddelarskydd

  • Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det. Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
  • Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
  • Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
  • Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
  • Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter har hittills omfattats av anställda på statliga och kommunala myndigheter och kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över.
  • Regeringens förslag innebär att anställda i enskilt bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna ut uppgifter om verksamheten till medierna.
    Källor: Nationalencyklopedin och Journalistförbundet

ur Lärarförbundets Magasin