Läs senare

Lärare kan få mindre inflytande över tidiga betyg

BETYGRegeringen försöker nu få fler skolor att delta i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 genom att ge lärare, föräldrar och elever mindre makt över beslutet.

av Lenita Jällhage
17 dec 2019
17 dec 2019

Det har varit ett svagt intresse för att vara med i försöksverksamheten med betyg i årskurs 4. Sedan starten hösten 2017 har bara 15 av 100 möjliga skolor deltagit.

Rektor Ulrika Mjørud

Ulrika Mjørud på Ösbyskolan i Värmdö kommun är rektor på en av de skolor som deltar. Hon tycker att det är viktigt att ha med sig personalen och föräldrarna om man väljer att delta.
– Vi har från start haft ett öppet forum för elever, personal och föräldrar som fått tycka till. Och vi har utvärderat allt eftersom bland lärarna och diskuterat i föräldraråd, säger Ulrika Mjørud, rektor på Ösbyskolan i Värmdö kommun.

Diskussionerna mellan politikerna har under de senaste åren svallat kring vilka konsekvenser betyg kan få för så unga elever.
Trots det vill nu regeringen släppa helt på begränsningarna för betygsförsöket där bara 100 skolor kan delta i dagsläget.
Orsaken är att de borgerliga partierna L och C inte varit nöjda med hur försöksverksamheten utformats i den gamla överenskommelsen från 2015. I januariavtalet 2019 ingicks därför en ny överenskommelse mellan S, MP, C och L att ”skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs 4”.

Det nya förslaget från regeringen innebär att det nu blir rektor som avgör ifall betyg ska sättas från årskurs 4. Lärarna ska ha god möjlighet att yttra sig men det finns inget som säger att de behöver vara positiva till beslutet. Dessutom är skrivningarna om att elever och föräldrar ska ha haft möjlighet att yttra sig strukna ur förslaget till förordning.

Ulrika Mjørud säger att det krävt ganska stora arbetsinsatser från personalen för att få betygsättningen att fungera. Det har behövts kompensutveckling, justeringar under resans gång och mycket samarbete mellan lärarna både ämnesvis och mellan lärarna årskursvis. Dessutom fungerade inte skolplattformen för att sätta betyg i så det fick skolan utveckla lokalt.
– För oss blev det en stor arbetsbörda när allt fick göras manuellt när det inte gick att sätta betyg i den digitala plattformen. Det krävs att man förbereder sig noga. Jag tror att det vore klokt om man analyserar erfarenheterna från de som varit med i försöket innan man går vidare med flera skolor, säger Ulrika Mjørud.

I den tidigare överenskommelsen kunde endast skolhuvudmän, som kommuner eller fristående aktörer, ansöka om att delta i försöksverksamheten till Skolverket om en skolas rektor och lärare visade ett intresse som dokumenterades skriftligt. Även skolornas elever och vårdnadshavare skulle ha möjlighet att yttra sig.  Det fanns också begränsningar i hur många skolor en huvudman kunde ha med i försöksverksamheten. Den som hade över fyra skolor kunde delta med högst en fjärdedel av sina skolor och om man hade färre skolor fick man delta med en skola. Totalt fick max 100 skolor vara med i försöksverksamheten och Skolverket fick uppdraget av regeringen att ta hand om ansökningarna från skolorna som ville delta och hålla i uppföljningen och utvärderingen. Den nuvarande försöksverksamheten ska pågå till sommaren 2020.

Ulrika Mjørud tycker att både hon och personalen har mest positiva erfarenheter av försöket trots att det krävts stora arbetsinsatser.
– Lärarnas bedömarkompetens har ökat både genom kompetenshöjning och att samarbeten mellan lärarna har ökat. Det har också bidragit att lärarna sätter betyg varje termin istället för vart tredje år. De gör dem mer trygga i bedömningen, säger hon.
Hon kan inte avgöra om det fått några positiva effekter för elevernas kunskaper. Det är för tidigt att säga efter 1,5 års försöksverksamhet anser hon.
– Vi hoppas att det ska påverka avgångsbetygen positivt, men efter så här kort tid kan vi inte dra några slutsatser alls, säger hon.
Däremot har det inte varit optimalt att sätta betyg redan på höstterminen i årskurs 4.
– Det är ganska omvälvande för barnen när de byter till fjärde klass så det vore klokt att istället börja med betygen under våren i fyran, säger Ulrika Mjørud.

På grund av att bara 15 skolor deltar i försöksverksamheten kan Skolverket inte göra en generaliserbar utvärdering av betygens påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Man arbetar istället med en kvalitativ studie och Linköpings universitet gör också en forskarstudie om hur bedömning förändrats över tid.
Daniela Lundin, undervisningsråd på analysavdelningen för system och utvärdering på Skolverket:
– Vi kan inte göra en effektstudie på så få skolor. När vi är klara med vår utvärdering under nästa år kommer vi bara att kunna uttala oss om hur det ser ut på just de skolor som ingår i försöksverksamheten. Om regeringens förslag går igenom så kommer de försöksskolor som tillkommer att ingå i vår utvärdering, säger hon.

Regeringens förslag att alla skolor som vill ska kunna ge betyg från årskurs 4 är nu ute på remiss till diverse kommuner, föreningar och organisationer fram till den 19 februari.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin