Läs senare

Lärare med egna arbetstidsavtal

Folkhögskolorna har egna arbetstidsavtal och på Marieborg är lärarkåren starkt emot individuell lönesättning.

18 Nov 2010
Lärare med egna arbetstidsavtal
Ulf Olsson, ordflörande för SFHL:s lokalavdelning. Foto: Henrik Witt

1 800 medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund (SFHL) blev den 1 juli medlemmar i Lärarförbundet. SFHL är kvar som organisation och ska arbeta med folkhögskollärarnas yrkesfrågor.

— 31 av våra 35 lärare är nu med i båda förbunden, säger Ulf Olsson, som sitter i styrelsen för SFHL:s lokalavdelning på Marieborgs folkhögskola.

En del inom SFHL var oroliga för att folkhögskolefrågorna skulle drunkna i det stora Lärarförbundet men Ulf Olsson anser att det var nödvändigt att skaffa större administrativa muskler. En förutsättning var att SFHL fick behålla förhandlingsrätten lokalt. Villkoren skiljer sig en del mellan folkhögskollärare och andra lärare.

På Marieborg finns en lönetrappa där nästan samtliga lärare har nått översta steget — cirka 28 600 kronor i månaden.

— Vi är väldigt mycket emot individuell lönesättning, säger Ulf Olsson.

Folkhögskolorna har egna arbetstidsavtal som kan se mycket olika ut. På en skola kan läsåret vara 34 veckor, på en annan 40. På Marieborg används 250 av årsarbetstidens 1 760 timmar till arbetslagsarbete och gemensam planering i början och slutet av läsåret. Lärarna undervisar 17 timmar i veckan under terminstid. Till det kommer ett »buffertsystem« från vilket korta kurser kan läggas ut på lov. Resten av tiden förlägger läraren dit han eller hon vill.

Tidigare har arbetstiden och ferietjänsterna varit ohotade. Men nu är Arbetsgivaralliansen, som företräder de folkrörelseägda folkhögskolorna, på offensiven.

— De vill förmodligen att vi ska ha fem veckors semester. Det vill inte vi, säger Ulf Olsson.

Många av de cirka 2 500 personer som undervisar på landets folkhögskolor är »blandakademiker«, med diverse olika studier i bagaget. En hel del kommer från de yrken de undervisar i, till exempel konstnärer och journalister. På den allmänna linjen har 33 procent lärarexamen och
42 procent folkhögskollärarexamen.

För att komma in på den ettåriga folkhögskollärarutbildningen i Linköping ska man antingen ha 180 ämnespoäng på högskolenivå eller fem års pedagogiskt arbete inom folkbildningen.

På Marieborg är andelen med folkhögskollärarutbildning högre än rikssnittet. Det beror på en medveten anställnings- och fortbildningsstrategi.

— Men även andra aspekter vägs in vid anställning, till exempel egen politisk eller folkrörelseerfarenhet, säger Ulf Olsson.

När propositionen om en ny lärarutbildning presenterades i våras meddelade regeringen att folkhögskollärarutbildningen skulle ses över i särskild ordning. Arbetet med att bereda frågan har precis börjat, enligt Mårten Svensson Risdal, departementssekreterare på utbildningsdepartementet.

1,6 miljarder
från staten

  • 29.000 vuxna går allmänna behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå eller särskilda kurser, till exempel den eftergymnasiala yrkesutbildningen till fritidsledare. 63.000 går olika korta kurser.
  • Det statliga stödet, knappt 1,6 miljarder kronor 2010, fördelas av Folkbildningsrådet, en ideell organisation med representanter för huvudmännen.

Skola utan
läroplan

  • Det finns ingen läroplan och inga formella krav på lärarbehörighet. Varje folkhögskola bestämmer själv hur verksamheten ska se ut.
  • I stället för betyg får eleverna på allmän kurs ett sammanfattande studieomdöme mellan 1 och 4. Omdömet är en prognos över förmågan att klara fortsatta studier. Med detta kan man söka i en egen kvotgrupp till högskolan.

ur Lärarförbundets Magasin