Läs senare

Lärare sågar styrda IUP

Individuella utvecklingsplaner är illa sedda på toppstyrda skolor — men gillas där lärarna själva får utforma dem.

13 Dec 2013

Många lärare jublar över att den nya skollagen inte längre ställer krav på individuella utvecklingsplaner, IUP, för elever i årskurs 6 till 9, och att de yngre eleverna bara be­höver få en plan per år.
Men det gäller att inte slänga ut barnet med badvattnet, tycker Åsa Hirsh som doktorerat i frågan.

– Det kan bli så att man drar en lättnadens suck på högstadiet. Men lärarna ska även i fortsättningen hålla utvecklingssamtal.

– Där representerar de kanske 14 andra lärare och förväntas berätta hur det går i alla ämnen. Då krävs skriftlig dokumentation.

Åsa Hirsh har i sin forskning läst 379 utvecklingsplaner och intervjuat 15 lärare. Hon ser både för- och nackdelar med planerna. För många lära­re har de inneburit en orimlig arbetsbörda, där skrivandet enligt fastlagda mallar tagit tid från undervisningen.

För andra har de blivit ett användbart pedagogiskt verktyg för att kontinuerligt och tillsammans med eleverna sätta och pricka av mål i undervisningen.

De lärare som fastnat i ­arbetet med planerna har förutom tiden framhållit två problem.

För det första tycker de att det är svårt att hitta ett språk som följer överordnades direk­tiv om att det ska vara ­»professionellt« och samtidigt förstås av både elever och för­äldrar.

För det andra är det ett bekymmer att IUP har dubbla syften: att stämma av hur långt eleven kommit och bestämma hur vägen framåt ska se ut.

– Lärare som ålagts att ­använda betygsliknande symboler tycker ofta att barnen och föräldrarna bara ser dem och missar det framåtblickande.

Där de individuella utvecklingsplanerna inte fungerat är förklaringen enligt Åsa Hirsh just den hårda styrningen, från nationell nivå via huvud­män som köper in färdiga datorprogram för planerna till lärarna, som känner sig maktlösa och ut­arbetade.

– Det handlar om lärarnas autonomi. Där de själva fått bestämma hur de ska arbeta har planerna ofta fungerat bra.

Åsa Hirsh
Doktor i pedagogik

Bakgrund Arbetat 15 år som ämnes­lärare i svenska och engelska.

Bor Habo utanför Jönköping.

Ålder 45.

Avhandling »The individual development plan as tool and practice in swedish compulsory school.«

Verksam vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Vill forska om Nationella prov och vilken nytta de gör.

ur Lärarförbundets Magasin