Lärare arbetar mest övertid och har minst möjlighet av alla tjänstemannagrupper att påverka sin arbetstid. Det visar en statistiksammanställning som TCO har gjort.
Läs senare
Lärare stressar mest
Enligt undersökningen har dessutom Lärarförbundet störst andel medlemmar av samtliga TCO-förbund som arbetar under hög anspänning. Över hälften uppger detta. 17 procent svarar att de känner en olust att gå till jobbet och över 70 procent att de inte kan koppla bort arbetet när de är lediga. Vilket även det är högst andel av alla yrkesgrupper inom TCO.
– Det är ohållbart att lärare får allt sämre förutsättningar att ge en skola med bra kvalitet. Nu måste både stat och kommun på allvar se på lärarnas hela situation och rensa bland deras arbetsuppgifter, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.
Vad tycker du?
Du måste logga in via Facebook för att kommentera.
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.
Svar till Coolaliaz
Först en liten motfråga, lika (o)berättigad som din:
Vilka är dina motiv för att vara anonym?
Jag var inte en slapp lärare utan fullgjorde med viss glans min lärargärning. Men jag var ärlig och talade om hur mycket arbetstid som gick åt.
Jag tror som du att det finns variation i arbetad tid mellan lärare och som andra lärarbloggare påpekat de senaste dagarna finns det också lugna stunder under läsåret för lärarna. När lärare ska uppge arbetstid är det lätt att på fackets frågor om man är arbetstyngd bäst minnas de tuffaste perioderna och då inte tänka på att dessa vägs upp av andra tider.
Att lugnt påpeka att lärare mycket väl klarar sig på 45 timmars arbetstid i snitt under de veckor de verkligen arbetar är väl inte lärarfientligt. Det är däremot ifrågasättande och det är något helt annat som man får stå ut med i en debatt.
Och så det här med agendor?! Din agenda är uppenbarligen att skydda din yrkeskår till varje pris. Min agenda är att lyfta upp sådant som inte verkar rimligt till ytan. Dessutom har jag en hel del kännedom om området. Då känns det rätt att vara med i debatten.
En rättvis bild av läraryrket
Anonymiteten motiveras av att jag jobbar inom en koncern där yttrandefriheten är starkt begränsad. Det finns de som har råkat illa ut.
Din sekvens ”Jag har själv arbetat som universitetslektor i många år. Det arbetet är inte speciellt betungande” ger en skev bild av hur den genomsnittliga lärarens arbetsbörda ser ut. Den oinvigde kan få intrycket av ett glassigt läraryrke. Det är alltså att förringa genomsnittslärarens gärning. Det lärarfientliga hos dig hittar jag lite här och där runt olika bloggar, och det var därför jag undrade vad du ville åstadkomma med detta.
Själv vill jag ha ett starkt och fungerande utbildningssverige. Vi har en lång väg dit. Inte minst pga. oengagerade och dåligt insatta politiker som sätter upp spelregler de själva slipper ta konsekvenserna av i klassrummet. Jag känner ingen solidaritet med lärare som nöjer sig med en lätt resa på elevernas bekostnad. Den lärare som trots dagens administrativa bördor inte upplever lärarjobbet särskilt betungande, oroar jag mig lite över. Får eleverna önskad stöttning? Ser den läraren elevernas behov? Om jag gett intryck av att vilja försvara lärare till varje pris, vill jag klargöra att så inte är fallet.
Motiv?
Torestad: Bara för att du tillåtits att bedriva en slapp lärargärning, betyder det inte att lärarjobbet generellt är ostressigt. Det kan finnas stora variationer i arbetssituation mellan landets alla lärare, men vad jag sett under mina drygt 20 år som lärare, är detta yrke pga. den samlade belastningen något många aldrig skulle ställa upp på. Och detta innan man ens börjat titta på ”lönen” för insatsen. Jag har vid flera tillfällen sett dina lärarfientliga inlägg, och är lite nyfiken på vad som driver dig. Vad är din agenda?
Facksvar!
Vi vet att förväntningar från oss själva och andra styr oss i stor utstrtäckning. När facket frågar om arbetstid och stress så är de underförstådda förväntningarna att man ska ha det jobbit och vara stressad för att bli värd en högre lön. Det är inte fråga om lögner från lärares sida. Men jag säger en sak: Lita aldrig på enkäter som emanerar från fackliga organisationer!
Jag har själv arbetat som universitetslektor i många år. Det arbetet är inte speciellt betungande, ärligt talat. Men nog drog mina kolleger (och jag!) till med rejäla siffror.
Jag yor lärarna minns de mest arbetstyngda dagarna och utgår från dem. Dagarna när det är närmast stiltje minns man inte.
Hur blir svenska skolan bättre och lärarna mindre trötta?
Det är för mig obegripligt att det i debatten om skolan inte talas om elevernas korta läsår. Elevernas läsår innehåller endast 178 skoldagar. Skoldagen tillsammans med läxor kan däremot vara ganska lång. För mig är detta endast en rest från en tid där arbetsliv för såväl föräldrar som lärare såg helt annorlunda ut. Det måste vara möjligt att öka kvaliteten med fler men kortare skoldagar. Kortare skoldagar skulle då kunna kombineras med fler/mer krävande läxor. För de elever med sämre förmåga till egna studier skulle skolan under den senare delen av dagen då ha större resurser att hjälpa till. Den senare delen av dagen skulle också skapa utrymme för att förbereda lektioner av god kvalitet, något som tyvärr har sats på undantag under senare år. Det ”viktigaste” arbetet i svenska skolan idag är att dokumentera vad som gick fel, inte skapa förutsättningar för att göra rätt. Enda skälet till att det är så tyst i debatten om förändrade läsårstider måste vara att såväl arbetsgivare som fack vet att pengarna till denna kvalitetshöjning inte finns. Man brukar ju säga att man får vad man betalar för, så lägg pengarna och arbetstiden på förhandlingsbordet så kan vi få en bättre skola.
Per Jogfors, högstadielärare i ma/fy