Läs senare

Lärare tjänar sämre än 2003

Lärarna har fått högre löneökningar än andra de senaste åren. Trots det tjänar de i dag sämre än i början av 2000-talet jämfört med övriga arbetsmarknaden.

av Stefan Helte
07 apr 2016
07 apr 2016

2003 tjänade lärarna nästan lika mycket som genomsnittet av löntagarna i Sverige. Lärarnas löner uppgick till 98 procent av genomsnittslönen på hela arbetsmarknaden.

2014 hade den så kallade relativlönen halkat ner till 95 procent, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån som Arbetsmarknadsekonomiska rådet har bearbetat i rapporten »Dags för större lönespridning?«.

Förhandlingschef Mathias Åström på Lärarförbundet kommenterar:

— Lärarnas löneutveckling har vänt och de har fått mer än andra flera år i rad. Men det som slår igenom i de här siffrorna är att LO-kollektivet hade ett antal goda år tidigare under 2000-­talet.

Lärarnas löner sjönk kontinuerligt jämfört med övriga arbetsmarknaden fram till 2010. Därefter har lärarnas relativ­löner gått upp något. Men det är fortfarande långt kvar till 2003 års nivå.

Än så länge är vändningen av lärarnas relativlöneutveckling alltså bara ett litet hack uppåt i en långsiktigt nedåt­gående kurva.

Hur lång tid tar det innan lärarna når upp till genomsnittslönen på arbetsmarknaden?

— Det tog 40 år att komma hit, så många år av försyndelser ligger bakom. Det måste gå väsentligt snabbare att reparera den skadan, säger Mathias Åström.

Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, säger att hon är förvånad.

— Ja, det låter jättekonstigt. De senaste tre-fyra åren har ju lärarnas löner stigit rätt rejält gentemot andra grupper.

Det är framförallt relativlönerna för gymnasie- och grundskollärarna som har dalat. Gymnasielärarna tjänade i genomsnitt sju procentenheter mer än övriga arbetsmarknaden 2003, men 2013 bara strax över snittet. Grundskollärarna tjänade förut ungefär lika mycket som övriga arbetsmarknaden, men låg 2013 fem procentenheter lägre (senare uppgifter saknas då SCB inte längre särskiljer olika lärargrupper i denna statistik).

Förskollärarna och fritidspedagogerna har inte halkat efter, utan har samma relativlöner som för drygt tio år sedan. Men deras relativlöner ligger fortfarande betydligt lägre än många andra yrkesgruppers — tolv procentenheter lägre än snittlönen på arbetsmarknaden.

Om man jämför lärarnas löner med andra högskoleutbildades (minst tre års eftergymnasial utbildning) ligger relativlönen kvar på ungefär 75 procent.

— Det visar svart på vitt att annan högskoleutbildning lönar sig bättre. Både huvudmän och staten måste ta ansvar för att fortsätta lyfta lönerna så att unga inte väljer bort lärar­yrket, säger Mathias Åström.

ur Lärarförbundets Magasin