Läs senare

Lärare väljer deltid för att orka arbeta

Det blir allt vanligare att lärare och förskollärare går ner på deltid för att orka med jobbet. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.

02 sep 2015

Grafik: Mats Thorén

Lärarnas tidning har frågat samtliga lokalavdelningar i Lärarförbundet om de känner till lärare och/eller förskol­lärare som går ner på deltid för att inte bränna ut sig och bli sjuka. Det gör åtta av tio avdelningar (se grafik).

Sex av tio svarar att tjänstledighet på grund av arbets­belastning är vanligare i dag än för tio år sedan.

— Vi gjorde en undersökning på vår skola i slutet av förra året efter att lärarna signalerat om för stor arbets­belastning. Där framkom det att 10 av de 35 som valt att jobba deltid gjorde det på grund av arbetsrelaterad stress.

Det säger Louise Arve, lärare på Värmdö gymnasium och ledamot i styrelsen för ­Lärarförbundets lokalavdelning i Värmdö.

— Jag har jobbat på skolan i 16 år och kan inte påminna mig att någon tidigare talade om att gå ner i tid av den anledningen, tillägger hon.

En rad undersökningar visar att skolan är det område där arbetsbelastningen ökat allra mest. Till exempel Arbets­miljöverkets senaste rapport om arbetsorsakade besvär, där 24 procent av de kvinnliga och 18 procent av de manliga grundskollärarna vittnade om stress eller andra psykiska ­påfrestningar.

Enligt Skolverkets senaste prognos behöver kommuner och friskolor anställa 70 000 nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger (räknat på heltidstjänster) de närmaste fem åren. Om de som är anställda i dag slutar eller minskar sitt jobbande av andra skäl än pension, blir rekryteringsbehovet ännu större.

Åsa Andersson är ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Knivsta. Även här jobbar fler och fler medlemmar deltid för att orka.

— Att gå ner på 80 procent och få en ledig dag i veckan har blivit ett sätt att överleva

— för dem som har råd. De som inte har ekonomiska möjligheter jobbar med något annat på deltid eller hamnar i sjukskrivning, säger hon.

Mest skrämmande är, enligt Åsa Andersson, att allt fler unga inte orkar, sannolikt för att de inte har någon rutin att falla tillbaka på när arbetet blir för tungt.

Det krävs resurser för att minska arbetsbördan. Men det räcker inte, enligt Anita Pettersson-Strömbäck, ­doktor i folkhälsovetenskap och studierektor för magister­programmet i arbetsliv och hälsa vid Umeå universitet. Hon har sökt pengar till ett nytt forskningsprojekt — Hälsa och framtid för lärare och rektorer på högstadiet — där hypo­tesen är att arbetet i skolan har blivit gränslöst och att det är värst på högstadiet.

— Det finns ett feltänk i samhället som går ut på att det offentliga har hela ansvaret för elevernas prestationer. Det har närmast blivit en rättighet att få godkänt betyg och det är lärarnas uppdrag att fixa det, oavsett hur elev och föräldrar beter sig, säger hon.

En konsekvens av feltänket kan vara att elever inte tar ansvar för sin utbildning och tycker att deras inlärning är skolans problem. Eller att familjer åker till Thailand på skoltid för att det är billigast då. Många skolledningar anpassar sig av rädsla för att eleven annars ska ta sin skolpeng och gå.

— Då har läraren inga maktmedel för att putta tillbaka en del av ansvaret på eleverna. I stället sitter hen uppe på nätterna och rättar och fixar med extrauppgifter, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Nya regler om belastning

  • Arbetsmiljöverket fattar denna månad beslut om en ny föreskrift och allmänna råd om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
  • I remissförslaget står att arbetsgivaren ska se till att arbets­belastningen inte är ohälsosam.
  • Arbetsgivaren ska också se till att arbets­tagarna vet vilka uppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till.

Så gjorde vi

Lärarförbundets 290 lokal­avdelningar fick frågan om de känner till lärare och eller förskollärare som går ner på deltid för att orka med jobbet, och om det i så fall har blivit vanligare än för tio år sedan. 212 avdelningar svarade (73 procent).

Röster ur enkäten

»Det har blivit allt vanligare. Tyvärr blir det ett mörkertal då man inte vågar berätta anledningen för arbetsgivaren. Man säger att man ska vara mer med barnbarnen eller hjälpa mannen med företaget.«

Ann-Britt Eriksson, Kungsbacka

 

»Det förekommer till och med att lärare säger upp sig för att i stället gå in som vikarie för att komma bort från alla administrativa uppgifter.«

Jonas Larsson, Gävle

 

»Man vill inte ha in en sjukskrivning i sitt cv. Det är enklare att välja deltid.«

Jonas Persson, Järfälla

 

»Många kommuner har inte råd att vara schyssta arbetsgivare.«

Gunilla Bohlin, Falun

»I förskolan har vi många som löst in semestertillägget för att få fler semesterdagar som de sprider ut under året för att återhämta sig.«

Bitte Svensson, Herrljunga

 

»Genom att avstå lön och få en sämre pension betalar våra medlemmar själva för det som egentligen är en arbetsmiljöfråga och ett arbetsgivaransvar. Här ligger också en dold ojämlikhet; alla har förmodligen inte råd att jobba deltid fast de kanske skulle behöva.«

Anna Thor, Jönköping

 

»Förr gick man ner i arbetstid mer av privata skäl, som att man ville vara hemma med barnen en dag i veckan eller för att man ville sköta hemmet. I dag uttrycker man tydligt att man annars inte orkar fortsätta jobba

Maria Sergi, Ulricehamn

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: