Läs senare

Lärarens tårar blev vändpunkten för Jassim

PorträttSkolutvecklaren Jassim Ahmadi vet vad det innebär att vara en stökig elev. Nu har han skrivit en metodbok till stöd för lärare.

av Lenita Jällhage
23 Okt 2018
23 Okt 2018
Foto: Johan Bävman

Det är tidig kväll när vi kör in i bostadsområdet Rosengård i Malmö. Jassim ­Ahmadi pekar på några niovåningshus.

– Där bodde jag, i området Törnrosen, med mina fyra syskon och föräldrar, berättar han.

Jassim Ahmadi flyttade hit som femåring efter att ha bott sina första år
i Sverige i Krokoms kommun. Men han är född i Libanon, på väg till Sverige, ­under familjens flykt från Irak.

Då fick jag mitt wake up call och förtroendet och stödet.

Han beskriver Rosengård med värme men hymlar inte om stadsdelens problem och den fattigdom som finns. Av egen erfarenhet och som tidigare skol­kurator på Rosengårdsskolan vet han det mesta om de tuffa förhållanden som många barn växer upp i.

Personligt

Jassim Ahmadi

Familj: Hustru och fyra syskon.

Yrke: Skolutvecklare i Malmö, föreläsare, författare.

Bor: Lund.

Ålder: 30 år.

Aktuell: Ger i november ut boken ”Knäcka sociala koden”.

Intresse: Klippa hår. Slukar youtube-filmer om klippning.

I dag kallar han sig samhällsentreprenör. Han är utbildad socionom, personalvetare och arbetar som skolutvecklare i Malmö stad, i skolor som behöver stöd. För två år sedan gav han ut hiphopskivan ”Din röst ska eka” och en inspirationsbok med samma namn. De handlar om hans egen livsresa.

Snart kommer hans andra bok, ”Knäcka sociala koden”. Det är en metod­bok för lärare och andra som arbetar med barn med beteendesvårigheter. Hans ambition är att boken ska ge verktyg för att få trygghet och studiero i klassrummen.

– När barn uppvisar beteendesvårigheter beror det ofta på att kognitiva ­eller sociala färdigheter blivit försenade. Som vuxen behöver man träna med barnen så att de kommer framåt, säger han.

Metoden som Jassim Ahmadi utvecklat i sin bok består av tre delar. Den första handlar om att hantera svåra situationer som uppstår i möten mellan barn och vuxna eller barn sinsemellan. I den andra delen arbetar den vuxne förebyggande tillsammans med ett barn och i ett team med kolleger som kartlägger svårigheterna. Minst tio samtal sker mellan samtalsledaren (ofta elevens närmaste lärare) och eleven där man utgår från barnets kognitiva och sociala färdigheter. Det är korta samtal på 10–15 minuter. I den sista delen övar vuxna sina färdigheter för att bättre kunna möta barn och unga med beteendesvårigheter.

Jassim Ahmadi har själv erfarenhet av hur viktigt det är att bli sedd i skolan när man är ung och vilsen.

Grundskoletiden tillbringade han i Värner Rydénskolan. Han och hans kompisar såg skolan som en nöjespark där de kunde leka av sig. Under mellanstadiet var livet rörigt med mycket stök.

Men i sjunde klass hände något.

I ett hav av nedvräkta böcker i skolbiblioteket ertappade läraren Primros Duvander den då 13-årige Jassim Ahmadi. Kompisarna hade flytt fältet.

– Hon tog mig till personalrummet och satte sig på en stol mitt emot mig. Där satt hon tyst – länge – och fäste sin blick i min. Tårarna rann nedför hennes kinder och hon sa: ”Jag är besviken på dig Jassim, jag hade förväntat mig mer av dig.”

Hennes reaktion blev vändningen i Jassims Ahmadis stökiga liv. Han skämdes. Att vinna tillbaka hennes tillit blev viktigare än att imponera på kompisarna.

– Jag fick mitt wake up call och förtroendet, stödet och kärleken. Redan dagen efter satte jag mig längst fram i klassrummet och stack hem direkt efter skolan för att inte hamna i någon skit.

Han fick klara läxläsningen själv. Sakta men säkert höjdes betygen och i slutet av nian hade han tagit sig från 80 till 240 poäng i betygsmeritvärde. Livet låg framför honom.

ur Lärarförbundets Magasin