Läs senare

Lärares utbildning lönar sig inte

Om en tidiglärare ska få samma livslön som en person med bara gymnasieutbildning krävs att lönen höjs med 0,41 procent extra för läraren varje år. Det visar beräkningar från Sacos ekonomer.

15 okt 2013

Sex ekonomer från Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation, presenterade på tisdagen en ny bok om lönespridning.

– Man slås av det tydliga sambandet mellan lönespridning och utbildningars lönsamhet, säger Thomas Ljunglöf, statistiker och utredare på Saco.

Boken visar att yrkesgrupper som har hög lönespridning – till exempel jurister, ekonomer och läkare – också har höga löner. Medan kvinnodominerade yrkesgrupper i offentlig sektor med liten lönespridning – till exempel lärare, sjukgymnaster och bibliotekarier – har relativt låga löner, sett till utbildningens längd.

Kombinationen av relativt låg lön och en lång högskoleutbildning gör att till exempel lärare har en sämre livslön än personer som bara har gymnasieutbildning.

Författarna bakom boken har räknat hur mycket olika högskoleutbildade yrkesgrupper behöver få varje år i extra lönepåslag jämfört med övriga arbetsmarknaden för att uppnå samma livslön som den med bara gymnasieutbildning.

För lärare i grundskolans tidigare år behöver det årliga lönepåslaget fram till pensionen vara 0,41 procent, för gymnasielärare och lärare i grundskolans senare år 0,18 procent, för lärare i praktisk-estetiska ämnen 0,32 procent och för yrkeslärare 0,12 procent.

Om det dessutom ska löna sig att utbilda sig till lärare krävs ännu större årliga lönepåslag. Om en lärare för grundskolans tidigare år ska få en avkastning på sin utbildning på till exempel tre procent behövs extra årliga lönepåslag med 0,74 procent. Detta skulle ge en slutlön på 41 500 kronor vid 64 års ålder.

En sådan löneutveckling skulle öka lönespridningen mellan lärarna. Lärargruppen skulle då mer likna andra mer högavlönade grupper, påpekar bokens författare.

Lönespridningen har inte ökat

  • Lönespridningen, skillnaden mellan löner, har minskat i Sverige under 2000-talet. Vad detta beror på är oklart.
  • Informella kvalifikationer, som social kompetens och förmåga att arbeta självständigt, har fått ökad betydelse för lönesättningen.
  • Skillnader i löner kan uppmuntra individen att utbilda och anstränga sig mer. Men skillnader i löner kan också försämra samarbetsklimatet.
  • Det finns inget entydigt samband mellan lönespridning och produktivitet.
Källa: Boken "Lönespridning" (SNS Förlag)

ur Lärarförbundets Magasin