Läs senare

Lärarförbundet antog kritiserad kommunikationsstrategi

LärarförbundetVid sitt senaste möte antog Lärarförbundets styrelse en ny kommunikationsstrategi. Journalistklubben på Lärarförbundet har kritiserat att strategin kan tolkas som att journalistik och kommunikation blandas ihop. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand svarar här på kritiken.

av Torbjörn Tenfält
23 mar 2018
23 mar 2018

Det såväl Unionen som Journalistklubben på Lärarförbundet kritiserat hårdast är att strategin blir överordnad det redaktionella program som styr Lärarförbundets tidningar. Enligt det är  chefredaktören ansvarig utgivare och är den som har sista ordet om vad som ska publiceras.

Överordningen kan bygga in en konflikt som bäddar för framtida problem, menar facken, som också tycker att det kan tolkas som om förbundet vill styra tidningarnas innehåll.

– Så länge du har ansvarig utgivare och chefredaktör kan det redaktionella programmet inte vara underordnat kommunikationsstrategin, säger Kristina Hovlid, klubbordförande för Unionen.

Även Journalistförbundets ordförande har uttryckt oro.

Ordförande Johanna Jaara Åstrand betonar att Lärarförbundets nya kommunikationsstrategi inte får leda till att skapa oklarheter om vad som är journalistik eller kommunikation. Hon säger också att det finns ett starkt medlemsvärde i att ha tidningar som granskar hur förbundet hanterar sina frågor.

Varför har förbundsstyrelsen antagit en ny kommunikationsstrategi?

– Vi gjorde under förra året en stor kommunikationsöversyn och konstaterade att vi lägger mycket pengar på medlemskommunikation men inte får tillräcklig effekt. Strategin syftar till att göra kommunikationen starkare, både med och mellan våra medlemmar.

 

Kan medlemmarna lita på att deras tidningar i fortsättningen ger en riktig bild av förbundets arbete?

– Ja, det måste de kunna lita på. Bra journalistik är något vi vet att medlemmarna värdesätter högt. De ska känna sig trygga med att chefredaktörerna är ansvariga utgivare men att det värde avdelningen levererar också ska kunna spilla över på andra avdelningar och vice versa.

– Lärarförbundets måldokument fattas av kongressen och styr all verksamhet som vi använder medlemspengarna till. En del i de styrdokumenten är att vi vill ha kvalitetsjournalistik och självständiga chefredaktörer.

I Lärarförbundets stadgar står att ansvarig utgivare ska följa det redaktionella programmet. Nu slår förbundsstyrelsen fast att kommunikationsstrategin är överordnad.

Bryter inte det mot stadgarna?

– Nej, absolut inte. En strategi är ett vägledande dokument som nu både avdelningschefer och enhetschefer får förhålla sig till.

I strategin står också att all kommunikation ska ha som främsta mål att bidra till rekrytering av nya, och stärkt relation med befintliga, medlemmar.

Kan tidningarna då fortsätta att skriva om till exempel minskande medlemssiffror eller om ni i förbundsstyrelsen gjort något dumt?

– Vad som är av läsarintresse måste chefredaktörerna ta ställning till. Men det skulle vara betydligt mer skadligt för Lärarförbundet om medlemmarna fick uppfattningen att det undanhålls saker. Det finns ett starkt medlemsvärde i att ha tidningar som granskar både det som sker i samhället och hur våra frågor hanteras.

Vad händer nu om någon av chefredaktörerna vill skriva något som krockar med en kampanj som förbundet planerar? Vem bestämmer?

– Jag tycker man ska vända på det hela. Vi kan se att det görs fantastiska granskningar och reportage, men som sedan dör ganska snabbt. Vi förväntar oss att en sådan granskande journalistik ska få bäring även på annan medlemskommunikation, så att det leder till att vi flyttar fram våra positioner. Sen hur det går till i vardagsarbetet är inte styrelsens sak att lägga sig i.

Lärarförbundet har haft ett gott rykte som tidningsutgivare, men under vintern har det ifrågasatts. Är det ett bekymmer för dig?

– Nej, jag välkomnar att man för en diskussion om tidningarna. Men samtidigt har medlemmar och förtroendevalda frågat varför inte deras tidningar skriver om den eller den frågan. Vi har landat i att det finns ett starkt och viktigt värde för oss med pressfriheten samtidigt som vi ser att det finns enorma vinster att göra genom att öka samarbetet och skapa en övergripande enhetligt strategi.

Hur vet ni att en strategi om att tala mer med samma röst är en framgångsrik väg?

– Vi har tittat på många andra organisationer och framför allt på vårt eget nuläge. Det finns ju många fackförbund som har gått betydligt längre än vad vi väljer att göra när det gäller den egna tidningsutgivningen.

Många lärare arbetar med källkritik för att lära sina elever att skilja mellan fri journalistik och till exempel kommunikation. Ser du någon risk att förbundet nu bidrar till att det blir svårare att hålla isär de begreppen?

– Så får det absolut inte bli. Det är tydligt i vårt redaktionella program och det är chefernas ansvar att se till att så inte sker. Det finns inget sådant syfte.

(artikeln uppdaterad 2018-04-04)

ur Lärarförbundets Magasin