Läs senare

Lärarförbundet undersöker konsekvenser av förstatligande

HuvudmannaskapRegeringen ska tillsätta en utredning om ett eventuellt statligt huvudmannaskap för skolan. Även Lärarförbundet undersöker nu vad ett förstatligande innebär.

29 jan 2019

En punkt i den 73 punkter långa överenskommelsen mellan S, MP, C och L handlar om att undersöka förutsättningarna för en statlig skola.

Kommunaliseringen av skolan genomfördes 1991 och reformen har debatterats, kritiserats och varit föremål för utredningar. Ett återförstatligande har stöd av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Även Lärarnas riksförbund har länge velat återinsätta staten som huvudman för skolan.

Per Båvner, utredare på Lärarförbundet.

Nu tittar Lärarförbundet närmare på frågan. Per Båvner, utredare på förbundet, har fått i uppdrag av förbundsstyrelsen att utreda vad ett förstatligande kan tänkas innebära och vilken Lärarförbundets position bör vara.

– Jag försöker konkretisera vad man menar med ”förstatligande” och ska utifrån det ta fasta på vilka reformer förbundet kan driva. En konkret fråga är till exempel hur ett förstatligande skulle påverka skolors finansiering, säger han.

Uppdraget är inte föranlett av januariöverenskommelsen utan Per Båvner fick det innan 73-punktlistan presenterades. Han ska presentera vad han kommit fram till vid nästa möte i förbundsstyrelsen i februari.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Lärarförbundet har länge efterlyst ett ökat statligt ansvarstagande för skolornas finansiering – i syfte att skapa ett kompensatoriskt finansieringssystem som minskar skolsegregationen.

–  Men vi tillhör inte de som skrikit högst om ett förstatligande, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Hon tillägger:

– Vad förespråkarna menar i praktiken är väl ännu ganska oklart och det måste förstås utredas grundligt. Oavsett vem som sedan blir huvudman för skolan, kommer vi driva på för att lärares och skolledares inflytande ska öka rejält.

ur Lärarförbundets Magasin