Läs senare

»Lärarlegitimation är en bra början«

Legitimation, lön och status. I Skottland finns drömvillkoren.
De är resultatet av facklig kamp och politiker som vågar satsa på skolan.

29 apr 2010

På skylten över utrikes avgångar står det Edinburgh, ett flightnummer och lite till höger: inställd. Vulkan­askan har ännu inte lagt sig och det går inte att ta fågelvägen någonstans. Allra minst till Storbritannien.
I stället svarar Simon Macauley i telefon på sitt kontor i EIS (The Education Institute of Scotland) högkvarter i den skotska huvud­staden. Hans runda, mjuka accent ger ett förtroendegivande och nyfiket intryck.
Han är biträdande generalsekreterare i det största skotska lärarfacket, som dessutom är det äldsta i världen.
— Det grundades redan 1847, förklarar han inte utan stolthet. Väl medveten om att svenska Lärarförbundet ändå är en storasyster sett till antalet medlemmar.
Legitimerade lärare har funnits i Skottland sedan 1965. År 2001 genomfördes en reform som innebar kraftigt höjda löner, bättre villkor, möjlighet till fortbildning och att göra karriär. En skotsk lärare som blivit befordrad tjänar efter ett antal år motsvarande ungefär 460 000 kronor om året.

Ur svensk synvinkel har ni ett väldigt generöst system för lärare i Skottland.
Hur har ni fått så bra villkor?

— Det är en kombination av facklig kamp och skapandet av ett skotskt parlament 1999.
Senare delen av 90-talet var en tid av stora oroligheter bland lärarna här. Kommunerna ville ha neddragningar samtidigt som vi hade fått reallönesänkningar. EIS startade då en stark kampanj för förbättring av löner och villkor. 1999 ändrades atmosfären helt när det nybildade skotska parlamentet beställde en rapport om lärarnas löner och villkor. Det betänkandet låg till grund för avtalet 2001.  

Vad kan vi göra för att höja lärarnas status
i Sverige?

— Jag tror att vår starka ställning beror på
kvalitetskontrollen. Så att införa lärarlegitimation är en bra början. Men viktigast av allt är att ha ett råd som har tillsyn över skolan och som kontrollerar lärarnas professionella utveckling. I Skottland sköts detta av General Teaching Council (GTC).

Är ni nöjda med GTC?

— Ja, det är en demokratisk organisation där majoriteten av ledamöterna är lärare. Jag tror att det är mycket viktigt att tänka på även för er, att frågor kring professionen beslutas av människor som själva är lärare. Det allra
bästa vore om rådet var oberoende i förållande till myndigheterna, vilket vi hoppas kunna
genomföra inom två år.

Finns det inga nackdelar med lärarlegitimation?

— Egentligen inte. Men det blir ännu viktigare att se till att det utbildas tillräckligt många
lärare eftersom man bara får undervisa i de åldrar och ämnen som man har utbildats i. Tidigare hade vi ett stort överskott och många kunde inte hitta jobb. Då minskade myndigheterna intagningen så nu riskerar vi att få ett underskott i stället, i och med stora pensionsavgångar. Vi anser att regeringen måste börja planera, så att tillgången bättre passar behoven.

För att bli legitimerad krävs en ettårig introduktion efter examen. Hur går det till?

— Den blivande läraren får en mentor som
avsätter tid för handledning. Efter provåret ger handledaren och skolans rektor ett
omdöme till GTC som sedan avgör om läraren kvalificerar sig för legitimering.
Vad är det som bedöms hos lärarkandidaten?
— Tidigare handlade det mest om ämneskunskaper. Men trenden är att GTC mer och mer tittar på de pedagogiska färdigheterna. De flesta blir godkända men samtidigt är det bra att inte alla gör det för det visar att systemet fungerar. Alla passar inte för yrket och det ligger även i vårt intresse att inkompetenta lärare upptäcks i tid.

Kan man förlora sin legitimation?

— Ja, om en lärare döms för en brottslig handling så undersöks fallet alltid av GTC. Är det exempelvis en mindre trafikförseelse vidtas inga åtgärder men vid grövre brottslighet förlorar man sin legitimation. Nyligen har ett fåtal lärare även mist sin legitimation på grund av inkompetens i yrkesutövningen,
till exempel dåliga ämneskunskaper eller bristande pedagogiska färdigheter. Fast det
är ganska ovanligt. GTC kan också dela ut varningar.  

Att införa detta system är ganska kostsamt. Hur anser du att det bör finansieras?

— Det är viktigt att en sådan här reform till största delen finansieras av staten. Om det
är upp till kommunerna så finns alltid risken att de minskar på utgifterna för till exempel karriärtjänster i svåra tider. Vi ser sådana
tendenser här. Vi vill att staten behåller kontrollen så att de lokala myndigheterna inte ges möjlighet att ta pengar från skolan för att fylla budgethål någon annanstans.

Hur ser samarbetet ut med regeringen just nu?

— Ända sedan de besvärliga åren med
Margaret Thatcher har vi haft en konstruktiv relation till myndigheterna, först med
Labour och senare med Nationalistpartiet, som styr nu.

Hur ser stödet ut från människor i allmänhet?

— Historiskt sett har vi alltid haft stort stöd från allmänheten. Lärare har hög status i Skottland och de flesta vet att bra villkor för lärarna ger en bra utbildning för deras barn.

Har du några råd till svenska lärare om vi genomför denna reform?

— Jag känner väl till det svenska systemet och har besökt Lärarförbundet många gånger. Ni har inget att frukta. Legitimation och karriärtjänster är bara positivt för lärarna och skolan som helhet.
— Sverige är aktuellt här nu eftersom myndigheterna studerar era friskolor och vill införa ett liknande system, något som vi är mycket skeptiska till. Med det sagt vill jag betona att jag tror att vi har mycket att lära av er på samma sätt som ni av oss.

ur Lärarförbundets Magasin