Läs senare

Lärarlegitimation införs 2012

Legitimationen för lärare och förskollärare införs den 1 juli 2012. Lärarlyftspengar ska betala obehörigas fortbildning till behöriga så att även de kan bli legitimerade och sätta betyg.

av Lotta Holmström
11 apr 2010
11 apr 2010

Förslaget, som presenterades av utbildningsminister Jan Björklund på måndagen, bygger på Lärarutredningens betänkande från maj 2008.Mycket är sig likt:

  • Ett provår införs efter examen då läraren jobbar under handledning av en mentor. Den som blir godkänd söker legitimation hos skolverket.
  • Lärarnas ansvarsnämnd införs med fem ledamöter som kan återkalla legitimationer och utfärda varningar till grovt oskickliga, kriminella och missbrukande lärare.
  • Legitimerade lärare och förskollärare som har avlagt doktors- eller licentiatsexamen ska kunna utnämnas till lektorer av skolverket.
  • Regeringen vill uppmuntra personer med annan akademisk utbildning, till exempel civilingenjörer, att bli lärare. För dem införs en ettårig kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, före provåret.

Modersmåls- och yrkeslärare undantas från reglerna och ska kunna få fast anställning och sätta betyg utan legitimation. Det beror, enligt Jan Björklund, på att grupperna har en speciell bakgrund. 

– Det handlar till exempel om folk i 40-årsåldern från byggbranschen och om vuxna invandrare som har sitt modersmål med sig, säger han.
 

Från och med 2013 satsas 260 miljoner kronor på reformen. Enligt utbildningsministern är det meningen att större delen ska gå till att betala mentorerna under provåret. Men om pengarnas ska öronmärkas är inte klart.

Lärarutredningen ville lägga betydligt mer – nästan 800 miljoner kronor om året de första åtta åren. Pengarna skulle bland annat gå till att vidareutbilda bort den stora obehörigheten i skolan. 

Drygt 10 procent av alla verksamma lärare har blivit fast anställda trots att de saknar formell behörighet. Tanken är fortfarande att denna grupp ska skaffa sig de meriter som saknas – framför allt i betyg och bedömning.
 

Nu blir det Lärarlyftspengar som får betala. Modellen bygger på att läraren står för 20, huvudmannen för 24 och staten för 56 procent av kostnaden.

De fastanställda obehöriga får fram till höstterminen 2015 på sig att komplettera betygsättningen och Jan Björklund tror att incitamenten att satsa på fortbildning är starka. Men något tvång blir det inte och ingen fast anställd sägs upp på grund av de skärpta reglerna.

– Några garantier för att alla kommuner och friskolor tar sin del av kostnaden finns inte, säger han.
 

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att legitimationen tillsammans med de skärpta behörighetsreglerna är bland det bästa som gjorts för lärarkåren.

Att modersmåls- och yrkeslärarna, liksom dagens fritidspedagoger, inte omfattas av legitimationskravet är dock ett minus. Även för dessa grupper är det viktigt med en kvalitetsgaranti, anser hon.

– Men i övrigt är detta mycket glädjande. Nu krävs det att pengarna öronmärks för provåret och inte hamnar i andra hål i kommunernas budgetar, säger Eva-Lis Sirén.
 

Även Marie Granlund, socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, känner en oro för finansieringen. Hon hänvisar till finansminister Anders Borgs uttalanden om att kommunerna inte behöver mer extrapengar från staten nästa år.

– Det här är en kvalitetssäkring som vi välkomnar. Men nu verkar det som om Lärarlyftet ska betala väldigt mycket och det gör att man kan undra om legitimationen blir verklighet om borgarna sitter kvar, säger Marie Granlund.

ur Lärarförbundets Magasin