Läs senare

Lärarlyftet slukar hans fritid

Staten och arbetsgivaren borde bidra till utbildningen, anser Per-Ola Valastig, som fortbildar sig till speciallärare.

26 nov 2014
Lärarlyftet slukar hans fritid
Bild: Eva Levau

Per-Ola Valastig är lärare i kärnämnen på en gymnasie­särskola i Trelleborg och deltar i Lärarlyftet för att bli ­behörig speciallärare.

— Jag jobbar heltid och läser på halvfart men får bara ledigt en dag i månaden för studier. Det räcker till en av de två dagar som vi har föreläsningar på högskolan, konstaterar han.

Han är kritisk till villkoren.

— Det finns ett skriande behov av fortbildning inom lärarkåren och från 2018 måste man vara speciallärare för att få undervisa inom gymnasie­särskolan. Men vi som läser ­vidare får sköta det helt på ­fritiden.

Ändå har du valt att plugga. Varför?

— Kanske borde jag ha sagt blankt nej för jag känner mig som en svartfot. I värsta fall blir jag ett exempel som arbetsgivaren kan peka på för att visa att det faktiskt går att fortbilda sig under de här villkoren, befarar Per-Ola Valastig.

Han är beredd att ta av sin fritid för att delta i Lärarlyftet men tycker att stat och arbetsgivare också måste bidra.

— Jag kräver inte allt på ett silverfat utan är beredd att satsa min egen tid. Men nu är villkoren så ­snåla att jag inte ens hinner gå på föreläsningarna.

Arbetsgivarens besked är att Per-Ola Valastig får precis så mycket ledighet som statsbidraget täcker.

— Men det borde vara ett krav att också kommunen skjuter till resurser. Vi har ett jättebehov av speciallärare i Trelleborg så det borde ligga i kommunens intresse, tycker Per-Ola Valastig.

Men hittills har kommunen inte velat satsa egna pengar. Skälet är att man inte vet vilka lärarkategorier som behöver prioriteras.

— Vi vill satsa våra pengar där bristen på behöriga lärare är som störst. Vi håller på att bygga upp ett kompetensregister för att få en helhetsbild av det, förklarar Magnus Wikström, biträdande förvaltningschef på bildningsförvaltningen.

Men borde ni inte ha gjort den kartläggningen för länge ­sedan?

— Det har varit svårt eftersom hanteringen av lärarlegitimationerna har dragit ut på tiden. Många av våra lärareväntar fortfarande på sina legitimationer.

Kan ni inte redan nu se ett ­behov av fler behöriga ­speciallärare?

— Jag vågar inte uttala mig om enskilda utbildningar innan vi har helhetsbilden klar för oss, säger Magnus Wikström på Trelleborgs kommun.

Fotnot: Svartfot är en ned­sättande benämning på strejkbrytare.
(Källa: Nationalencyklopedin)

Detta är Lärarlyftet 2

  • Lärarlyftet 2 pågår 2012–2016.
  • Det riktar sig till lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de inte är behöriga i.
  • Kurserna, som ges på universitet och högskolor, är skräddarsydda för att leda till legitimation i ämnet.
  • Staten betalar ett stimulansbidrag till arbetsgivaren på 7 500 kronor (15 000 i matematik) för en termins studier på halvfart. Det finns inget krav på att pengarna ska gå till läraren.
    Källor: Regeringen och Skolverket

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin