Läs senare

Lärarna bör undervisa mer

kursplanerSkolan behöver fler timmar för att hinna ge eleverna alla nödvändiga kunskaper, anser flera organisationer.
Hur det ska gå till? Trimma lärarnas arbetstid, med till exempel mer undervisningstid, och slopa ämnet elevens val, lyder ett par förslag.

13 nov 2019
Lärarna bör undervisa mer
Svenskt Näringsliv är en av remissinstanserna till Skolverkets förslag på nya kursplaner, och föreslår mer undervisningstid till lärarna. FOTO: TT

I september publicerade Skolverket sina förslag på uppdaterade kursplaner för grundskolan. Syftet var att öka betoningen på faktakunskaper och rensa kunskapsmålen från detaljer. Men Skolverket lyfte också bort en del innehåll. Exempelvis ströks antikens historia i grundskolan.

– Eleverna ska verkligen inte lära sig mindre. Men det måste finnas en överensstämmelse mellan timmar och innehåll, sade Anna Westerholm, chef för myndighetens läroplansavdelning, då.

Det tog hus i helsike. Historiker, författare och kulturskribenter undrade vad som tagit åt Skolverket och det stormade så mycket att myndigheten snart backade och lovade antiken åter. Fast Skolverket underströk samtidigt att grundproblemet kvarstår, de timmar grundskolan har till förfogande räcker inte till allt den ska lära ut. Och Skolverket kan inte ändra timplanen – det initiativet måste komma från regeringen.

Efter antiken har debattörer också svingat nationalsången, bibeln och psalmer som exempel på viktiga kunskaper Skolverket försöker städa undan, något myndigheten bestämt tillbakavisat.

Samtidigt som den offentliga debatten pågått har Skolverket fått in en ansenlig mängd synpunkter från myndigheter, fack och organisationer. Flera av de remissvar TT tagit del av tar upp grundproblemet, det vill säga underskottet på undervisningstid i förhållande till allt skolan förväntas lära ut.

Lärarförbundet har uppmanat sina medlemmar att skicka in sina synpunkter i olika ämnen istället för att förbundet ska ha detaljerade synpunkter på förslagen till ändringarna i kursplaner. Generellt är förbundet positiva till att Skolverket gör översynen för att kursplanernas innehåll ska anpassas bättre utifrån timplanen. De anser att Skolverket har en för optimistisk tidsram för när ändringarna kan träda i kraft och att det kommer kosta pengar. De poängterar att:”…om det av Skolverket eller på politisk nivå läggs till innehåll i någon kursplan, måste något annat tas bort, för att uppnå balans mellan tid och innehåll.”

Lärarnas Riksförbund för fram idén att slopa ämnet elevens val och fördela timmarna på de behövande skolämnena i stället.

– Elevens val är timmar som används väldigt olika runt om i landet och alldeles för ofta ger de eleverna för lite, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Svenskt Näringsliv ser det som rimligt att undervisningstiden ökar och skriver: ”Svenska lärare jobbar jämförelsevis ganska mycket, men en relativt liten del av deras arbetstid går till undervisning. Därför bör det finnas utrymme att öka elevernas undervisningstid.”

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser däremot inga möjligheter att öka innehållet i skolans uppdrag. Det finns det varken lärare eller pengar till, enligt SKL som tycker att Skolverket lyckats göra kursplanerna rakare och tydligare. Tydliga kursplaner är av yttersta vikt då bristen på behöriga lärare sannolikt kommer att öka, skriver SKL.

Även Friskolornas Riksförbund välkomnar kursplaneförslagen i stort, men ser det som orimligt att inte samtidigt diskutera en omfördelning av timplanen och ”eventuellt också diskutera vissa ämnens plats i svensk utbildning”. Förbundet tar som exempel att Skolverket plockat bort studie- och yrkesvägledning från samhällskunskap, trots att Skolinspektionen betonat vikten av sådan vägledning.

Utöver de cirka 80 remissvaren ska Skolverket sammanställa mer än 3 000 enkätsvar från lärare och vissa tillfrågade experter och organisationer innan ett slutligt förslag lämnas till regeringen i december. Utbildningsminister Anna Ekström har sagt att hon vill återkomma när förslaget ligger på hennes bord. Om det innebär att grundskolans timplan också får en översyn återstår att se. Det är ett önskemål från Liberalerna, men Anna Ekström har tidigare sagt att det är en fråga hon vill hantera ”i ett annat sammanhang”.

Fakta: Uppdateringen av kursplanerna

Skolverket presenterade den 25 september sina förslag till uppdaterade kursplaner för grundskolan och ämnesplaner i gymnasieskolan.
Målet med uppdateringen är att öka betoningen på faktakunskaper, ge tydligare besked om vad undervisningen ska innehålla och skala bort detaljer ur kunskapskraven.
Samtidigt har Skolverket lyft bort visst ämnesinnehåll, för att göra tydligare för lärarna vad som ska prioriteras.
Bland annat ströks antikens historia ur historieämnet på högstadiet, till förmån för efterkrigstiden.
Skolverket skrev i sin konsekvensutredning: ”Om regeringen inte beslutar i enlighet med Skolverkets förslag bedömer myndigheten att timplanen behöver utökas för att ge historieundervisningen förutsättningar att rymma allt som förväntas.”
Skolverket har också bytt ut ett antal ord mot samlingsbegrepp. Exempelvis nämns inte Bibeln explicit i kursplanen för religionskunskaps. I stället talas om urkunder.
På sin webbsida tillbakavisar myndigheten ”felaktiga påståenden” om att exempelvis Bibeln plockas bort ur undervisningen.
Källa: Skolverket

Fakta: Grundskolans timplan

Svenska/svenska som andraspråk är grundskolans största ämne, sett till undervisningstid: totalt 1 490 timmar.
Matematik har 1 230 timmar och är näst störst.
Nummer tre är de samhällsorienterande ämnena (SO) som har totalt 885 timmar i grundskolan.
SO består av geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Den garanterade undervisningstiden i vart och ett av de fyra SO-ämnena är 145 timmar, vilket motsvarar 16 timmar per ämne och år.
Om SKOLORna fördelar resterande SO-tid jämnt mellan de fyra ämnena får eleverna motsvarande 25 timmar per ämne och år.
Från och med detta läsår har undervisningstiden i matematik och idrott utökats, medan elevens val har minskats.
Källa: Skolverket

 

ur Lärarförbundets Magasin