Bara två av de senaste tio åren har lärarna fått mer än andra kommunanställda. Sju av åren halkade de efter. Det visar en genomgång som Lärarnas tidning har gjort.
Lärarna rivstartade år 2000 med ett lönelyft högre än andra, hela 6,6 procent i höjd lön. Detta tack vare ett fem-årigt avtal som gav extra mycket under första året. Därefter har lärarna med ett par undantag sackat efter år efter år.
De centrala avtalen har skiljt sig mycket lite åt mellan olika kommunala yrkesgrupper.
Lärarnas nedvärdering har främst ägt rum i den lokala lönebildningen ute i kommunerna.
— Kommunerna har inte satsat på lärarna i samma utsträckning som på andra grupper. Lärarna har också fått ta en stor del av finanskrisens konsekvenser, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
Ingela Gardner Sundström (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation, har inget entydigt svar på varför just lärarna har halkat efter.
— Varje kommun gör sitt eget övervägande. Men på längre sikt kan det bli problem om en grupp medarbetare känner sig styvmoderligt behandlade, säger hon.
Vad kan ni göra åt det på central nivå?
— Vi tänker inte släppa på principen om lokal lönebildning. Däremot måste vi ha en dialog med kommunerna om konsekvenserna av att inte klara rekryteringen i framtiden. Den dialogen behöver inte handla om en procentsiffra utan lika gärna om karriärtjänster och ökad lönespridning.
Vissa lärargrupper har tappat mer än andra. Medan förskollärare/fritidspedagoger har stått sig väl har framför allt gymnasielärarna sjunkit i löneligan. Fortfarande tjänar gymnasielärarna ändå över 4 000 kronor mer än förskollärare/fritidspedagoger.
Kommentar: Sjuksköterskorna lyckades ju
Lärarna ska ha mer än andra. Det har varit det stående budskapet de senaste avtalsrörelserna. Resultatet har blivit det motsatta: lärarna har fått mindre än andra.
Lärarnas tidning har valt att jämföra lärarna med några stora kommunala yrkesgrupper. Vi kunde lika gärna ha valt några kvalificerade yrken i privat sektor. En rapport från Lärarförbundet visar att civilingenjörer och ekonomer rusar ifrån lärarna i lön och att denna utveckling pågått längre än de tio år vi har tittat på.
I år ska lärarna ta ett första steg mot 10 000 kronor mer i månaden, är det tänkt. Mot sig har lärarfacken inte bara Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Normen sedan slutet av 90-talet är att ingen ska få mer än exportindustrins anställda. Ett annat hinder är kommunernas uppenbara ovilja att satsa på lärarnas löner.
Men omöjligt är det inte. Sjuksköterskorna har lyckats bra de senaste åren. Om det är ett resultat av strejken för fyra år sedan må vara osagt.
Ingvar Lagerlöf, reporter
Vad tycker du?
Du måste logga in via Facebook för att kommentera.
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.
Lärarna förlorade den dagen tarifflönen togs bort
Efter ett slarvigt röstande av individuella löner eller fortsatt tarifflönesystem valde facket att genomföra individuella löner pga att männen ville ha det så. Det som sedan skulle innebära alla pedagogers undergång i lönefrågan!
Skolan var före 1990-talet statligt och både skolan och lärarna betalades av statliga skattemedel, liksom poliserna, eftersom skolan är obligatorisk för eleverna! Tarifflönesystemet gav både män och kvinnor lika lönelyft och löner, det fanns ingen skillnad. Tarifflönerna gav också nya löner när pedagogen utfört särskild utbildning såsom till speciallärare, även särskilda språkkunskaper kunde generera extra lön, stannade pedagogen inom kommunen och skolan genererade detta lönepoäng osv. Det gav eleverna, föräldrarna och pedagogerna stabiiitet och kontinuitet samt utveckling av eleverna uner en längre tids process. Klart att ett sådant system har sina nackdelar också, några väldigt få pedagoger (ofta utan utbildning) blev kvar i systemet och utförde ”dåligt” arbete (inte alla). Men i det stora hela fick eleverna den utbildning som de har rätt till och det fanns ingen skillnad på vilken förort eller stad pedagogen jobbade på, alla skolor fick lika god utbildning till sina elever just genom att de olika orterna inte kunde särskilja pedagogerna genom att antingen ge en sämre lön eller en bättre lön!
Att nu ge pedagogerna en tusenlapp mer i lön genererar ingen bättre status till pedagogerna eftersom de fortfarande halkar efter i lönelistan (eftersom alla andra också får högre lön) gentemot t.ex. sjuksköterskorna, som lärt sig att förhandla samt har fått in fler manliga yrkesarbetare, medan lärarna förlorat de manliga pedagogerna. Och sjuksköterskorna har en fördel som en pedagog inte har och det är att de är livräddande faktorer i samhället, därför kan de åberopa till mer lön från landstinget och kommunen. En pedagog är inte livräddande utan vem som helst i det samhälleliga administrativa jobbet!
Därmed är också frågan vem som betalar ut lönen. Sjuksköterskorna får lön från kommunen men arbetsverktyg och annat kommer från landstingets skatter. Ett pedagogiskt arbete ger både lön och verktyg från kommunen, där kommunaltjänstemannen (som själv tjänar 50.000kr/mån eller mer, trots att de kanske inte alltid genomför ett väl utfört arbete!) säger att denne inte har råd att ge pedagogerna mer i lön (från den kommunala skolpotten) eftersom det tar bort pengar från elevernas verktyg!. Om skolan delades upp mellan staten och kommunen kanske det skulle se annorlunda ut! Låt staten betala lärarnas löner och kommunen betala elevernas studier och studieplats så skulle kommunerna inte behöva få underskott i sina budgetar utan kan ge eleverna en perfekt utbildning med allt vad det kräver i verktyg, klassrum osv och lärarna kan få en lika bra lön som poliserna från statliga skattemedel!
Det är alltså missvisande att visa pedagogernas löner från 2000-talet när nergången började på 1990-talet!
Hade vi haft de statliga tarifflönerna kvar hade grundskolepedagogerna fått 45.000kr i lön idag och de manliga pedagogerna skulle vara kvar även i de yngre åldrarna.
Däremot tycker jag inte att facket eller några andra heller, ska gå ut och säga, att det är enbart manliga pedagoger som kan tekniska ämnen! Vi är många kvinnor som är intresserade och utbildade inom tekniska och no-ämnen men inte får vi mer lön, trots det, men vi fortsätter att jobba på skolorna, trots den dåliga lönen, eftersom vi anser att det är viktigt att ge eleverna en kvinnlig förebild inom dessa ämnen och att eleverna ska få den utbildningen de har rätt till !!!!!!