Läs senare

Lärarna ska avlastas – och bli mer välutbildade

Debatt0,2 poäng på högskoleprovet är för lite. Vi vill höja antagningskraven till lärarutbildningen och införa lämplighetsprov i hela landet, skriver Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.

29 aug 2018

Om debattören

Erik Bengtzboe (M)

Utbildningspolitisk talesperson

Resultaten i svensk skola de senaste åren kräver eftertanke. Efter PISA-chocken är det klart att vi inte når våra höga ambitioner för varken likvärdighet eller kunskapsförmedling.

Ska skolan bli platsen för klassresor på allvar så måste lärare få bättre förutsättningar att genomföra sitt arbete. Därför föreslår vi en rad förändringar:

För det första – Avlasta lärarna

Illustration: Colourbox

Lärare vittnar dagligen om hur arbetsuppgifter som inte egentligen är deras egna tränger undan kunskapsuppdraget. Lärare ska vara lärare och inte vaktmästare, städare, eller kurator. Vi föreslår att rensa på lärarnas bord, genom att anställa lärarassistenter, rensa i byråkratin och centralisera rättning av nationella prov.

För det andra – Förstärk lärares och rektorers mandat

Stök och otrygghet är tyvärr alldeles för vanligt på svenska skolor. Studiero för elever bidrar till en attraktiv arbetsplats för lärare. Lärare och rektorer måste få tydligare mandat i skollagen även vid stök i skolan, lärarutbildningen behöver ge bättre kompetens för ledarskapet i klassrummet och politiken såväl lokalt som nationellt måste bättre backa upp skolledares roll.

För det tredje – Ge lärare ordentlig kompetensutveckling, mer lön för mödan

Sverige är sämst i klassen när det kommer till kompetensutveckling för lärare i OECD, vilket också speglas i löneutveckling och karriärmöjligheter. Ett ordentligt professionsprogram för lärare, med tydliga karriärsteg stärker svensk skola. Därtill behöver vi, bland annat med försteläraresystemet, bättre se till att de skickligaste lärarna jobbar på de skolorna som har de tuffaste utmaningarna.

Vi kan samtidigt inte blunda för att vi har stora problem med kompetensförsörjningen till svensk skola. Antagningskraven för lärarutbildningen är oroande låga – och flera studenter har på senare år antagits med så låga resultat på högskoleprovet som 0,2. Det kräver flera åtgärder.

Om PISA-mätningen visar något är det att det är alliansregeringens stora reformer på skolområdet som burit frukt.

Fler engagerade och duktiga studenter måste lockas till läraryrket. Antagningskraven till lärarutbildningen måste höjas och lämplighetsprov, som redan prövats på flera lärarutbildningar med goda resultat, bör införas i hela landet. Men vi måste också förbättra möjligheterna för dem med annan utbildning att välja läraryrket – kompletterande pedagogisk utbildning ska erbjudas med höjd studietakt på fler lärosäten högskolor och fler delar av utbildningen måste erbjudas på distans.

Den nuvarande regeringen har kallt räknat med en liten uppgång för Sverige i senaste PISA-mätningen som ett bevis att svensk skola nu skulle vara på rätt väg. Men om mätningen visar något är det att det är alliansregeringens stora reformer på skolområdet som burit frukt.

Sverige har inte råd med en medelmåttig skola som inte satsar på lärarna. Vi har inte råd att i fyra år till dra fötterna efter oss efter nödvändiga reformer i skolan. Dessa börjar med lärare eftersom lärarna är den viktigaste delen i att höja kunskapsresultat för eleverna. Det är dags att vi tar tag i svensk skola, och slutar underskatta svenska lärare.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: