Läs senare

Lärarna som är mest positiva till nationella prov

BEDÖMNINGTrots att kritiken stundtals varit hård emot de nationella proven för att de stjäl tid från undervisning och spridits innan de genomförts så är majoriteten av lärarna positiva till proven som helhet. Det visar en ny sammanställning från Skolverket som besvarats av drygt 13 000 lärare.

01 okt 2019

Mest positiv inställning har lärare som genomfört proven i årskurs 3 och 6. Där instämmer 9 av 10 lärare att provet som helhet är bra. Även i årskurs 9 är en majoritet av lärarna positiva, men skillnaden mellan ämnena är markant.

– Det är glädjande att det stora flertalet av de svarande lärarna uppskattar de nationella proven. Ibland målas det upp en bild i debatten om att lärarna inte alls gillar proven. Dessa enkätsvar visar att många lärare ser proven som viktiga redskap i sitt arbete, säger Anders Boman, chef på enheten för nationella prov på Skolverket.

Minst nöjda är lärarna i historia i årskurs 9, av dem instämmer 58 procent att de tycker att proven helt eller till stor del är bra. Mest positiva är lärare i engelska där 92 procent anser att proven helt eller till stor del är bra.

En majoritet uppfattar att proven är ett stöd för betygsättningen, att proven prövar det som behandlats i undervisningen och bidrar till att konkretisera kursplanen. Men även där finns stora skillnader mellan ämneslärarnas åsikter. Lärare i engelska är mest nöjda medan historielärare och kemilärare är minst nöjda.

Sedan hösten 2018 ska de nationella proven särskilt beaktas vid betygsättning. I historia svarar var fjärde lärare att de i ganska låg eller nästan inte alls väger in provresultatet vid betygsättningen. Samhällskunskapslärarna är de som lägger störst vikt vid resultaten på nationella proven när de sätter betyg. Där uppger 9 av 10 lärare att de väger in provresultaten.
Den vanligaste kritiken mot nationella proven är att de tar för lång tid att genomföra och kräver mycket administrativt av lärarna.

I fritextsvaren till enkäterna skriver lärarna att det nationella provet många gånger är alltför omfattande och att bedömningsbördan därmed anses vara stor. Det är framförallt uppgifter där elever formulerat egna svar som tar tid att bedöma. De muntliga delproven tar också mycket tid i anspråk och kräver mycket organisatoriskt arbete av lärarna.

Trots detta uttrycker många lärare, enligt Skolverket, att de ser arbetet med bedömning av de nationella proven som utvecklande och viktigt.

Enkäterna besvarades läsåren 2016/17 och 2017/18 och frågorna har besvarats både av enskilda lärare och lärarlag, men totalt har Skolverket svar från 13 210 enkäter.

Källa: Skolverket

 


FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: