Läs senare

Lärarnas arbetsmiljö viktigaste uppgiften för ny regering

Den 16 januari röstar riksdagen återigen om en ny statsminister. Oavsett vilken regering det till slut blir som ska styra landet behövs krafttag för den svenska skolan, det anser både lärarna och deras fackliga företrädare. Vi har frågat fem av de verkliga skolexperterna vad den kommande regeringen bör prioritera.

03 jan 2019

Anne-Lie Nilsson, ordförande i Lärarförbundet i Växjö

– Arbetsmiljöfrågorna är allra viktigast. Sjukskrivningstalen ökar bland lärarna och vi är oroliga för våra medlemmar. De springer fortare än tåget men tiden räcker ändå inte till.

– Politikerna borde bestämma sig för vad vi ska ha för skola: En där lärare får vara lärare och göra det de är bäst på. Vi för förhandlingar med arbetsgivarna om att medlemmarna inte ska behöva städa, laga mat och vara vaktmästare.

– Samtidigt är det knepigt för vår kommun att meritvärdena ökar samtidigt som vi ligger långt ned bland skolkommunerna när det gäller resursfrågan. Det är en ekvation som inte går ihop riktigt, men det är lärarnas förtjänst att det blir så bra som det ändå blir trots dåliga förutsättningar.

 

Emma Lewis, förskollärare och ateljerista på S:t Jörgens och Wieselgrens förskolor i Helsingborg

– Nu när barnkonventionen ska bli lag, vilket jag tycker vi ska vara oerhört stolta över, finns det mycket att göra och det viktigaste är att jobba för likvärdighet. Förskolan och skolan ska vara en demokratisk arena där barnen får inflytande och pedagogerna har tid att lyssna.

– För att nå dit behöver vi en bra lärarutbildning som förbereder studenterna för  yrket. Och när de börjar sin yrkesbana är det viktigt att vi introducerar och stöttar dem längs vägen.

– Vi behöver också mer resurser i form av kompetensutveckling och kraftfulla ekonomiska satsningar på mindre barngrupper.

 

Anna Dahlström, rektor vid Hagaskolan i Norrköping

– Jag tänker framför allt på åtgärder som förbättrar möjligheterna för skolorna att rekrytera lärare. Det handlar om att göra yrket mer attraktivt.

– Men kompetensen kommer sannolikt inte räcka till hur attraktivt vi än gör lärarjobbet. Jag tror att vi även måste utnyttja de digitala möjligheter som finns att utbilda barn och ungdomar, som fjärrundervisning.

– Skolfrågorna är viktiga men även andra områden behöver prioriteras, till exempel integrationen. Om vi använder oss av personer som har sökt sig hit finns förutsättningar att lösa integrationsfrågan och kompetensfrågan samtidigt.

 

Andreas Meijer, utvecklingslärare i IKT och so-lärare i Spånga grundskola i Stockholm

– Skolans ekonomiska förutsättningar. Den senaste regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin sade sig vilja satsa på skolan men anslagen blev 1,4 procent – något som knappt täcker lönerevisionen.

– Ett stort problem är den senaste timplanen, som innebär fler arbetstimmar på högstadiet och att befintliga ekonomiska resurser måste spridas på fler tjänster.  Det kan leda till minskade satsningar på annat, exempelvis it- och kommunikationsteknik och upprustning av lokaler.

– Diskrepansen mellan politiken och verkligheten är för stor. Jag skulle önska att kommunala skolpolitiker kom ut och talade med oss pedagoger – och att de förde detta vidare uppåt så att även rikspolitikerna förstår hur stora skillnader det är mellan skolor och områden.

 

Maria Glawe, speciallärare och förstelärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg

– I samband med valet 2018 skrev mina elever bloggtexter till kommande regering. Speciellt en text berörde skolan och en av mina hjärtefrågor – tillgänglig utbildning:

”Vår framtid ligger i våra egna händer, men skolan och lärarna bygger en stege till oss som vi själva måste klättra på. Det går inte om stegen är byggd på stress och oro.”

– Precis som denna elev skriver är många elever och lärare stressade i dag och det påverkar så klart möjligheterna för barn och unga att nå sin fulla potential.

– Om vi ska säkerställa att eleverna utvecklar de kompetenser som behövs (exempelvis medborgarkunskap, kritiskt och kreativt tänkande, digital kompetens) behöver lärande för hållbar utveckling lyftas upp på agendan i alla kommuner. Ett sådant lärande förenar värdegrundsuppdraget med kunskapsuppdraget och öppnar upp för tvärfunktionellt samarbete, vilket vi behöver mer av i skolan.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: