Läs senare

Lärarnas krav för att återvända till skolbänken

LÄRARBRISTENRäkna in yrkeserfarenhet, betala lön under utbildningen – och gör det möjligt att plugga på distans. Det är några av de morötter som skulle kunna få obehöriga lärare att återvända till skolbänken.

av Emma Olsson
26 jun 2019
26 jun 2019
Lärarnas krav för att återvända till skolbänken
Johanna Jaara-Åstrand och Lärarförbundet inrättar ett arbetsmiljöråd för att få till en förändring ute på arbetsplatserna.

Fram till 2021 saknas lärare motsvarande 77 000 heltidstjänster i skola och förskola, enligt siffror från Skolverket och Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Runt en tredjedel av lärarna i svenska skolor saknar behörighet. En resurs, enligt Lärarförbundet, som har undersökt vad som skulle kunna få dem att sätta sig i skolbänken.

– Att lyssna på de obehöriga lärarna är ett effektivt sätt att identifiera vad som krävs av arbetsgivare och staten för att få fler behöriga lärare, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

Undersökningen ger bland annat svar på hur obehöriga lärare tänker kring vägen mot legget. Totalt ingår 2 032 behöriga och 323 obehöriga lärare.

Rapporten visar sig att en stor andel av de obehöriga lärarna inte har mycket arbete kvar innan de har möjlighet att ansöka om behörighet. Hälften av de obehöriga lärarna har hoppat av lärarutbildningen, men har kort tid kvar om de skulle återvända. Av dessa har hälften mindre än en termin kvar, 9 av 10 mindre än två år.

– Lärarbristen slår hårt mot både elever och de lärare som finns. Rapporten visar att vi med rätt insatser snabbt kan få tusentals nya lärare, säger Johanna Jaara Åstrand.
Siffrorna visar att 7 av 10 obehöriga lärare kan tänka sig att studera klart, förutsatt att några förändringar görs.

Detta vill lärarna ha

  • 64 procent av de obehöriga lärarna anser att validering av yrkeserfarenhet skulle spela avgörande roll för att de skulle välja att utbilda sig.
  • En lika stor andel anser att betald utbildning skulle spela avgörande roll, medan 43 procent menar att avskrivna studielån skulle locka i hög grad.
  • Hälften vill kunna plugga på distans, medan 16 procent inte anser att det skulle spela någon större roll.
  • En tredjedel tycker att lokala studier i lärcenter vore en avgörande faktor, lika många tycker att det är mycket viktigt att det går att studera på deltid.
    Källa: Från obehörig till lärare, en rapport från Lärarförbundet.

Det handlar bland annat om att de obehöriga lärarna vill tillgodoräkna sig sin yrkeslivserfarenhet, för att komma in på en utbildning som ger behörighet. En annan efterfrågad insats är att få utbildningen betald, till exempel utbildning som en del av arbetet, precis som en möjlighet att skriva av studielånen. En chans att studera på distans, eller i lokala lärcenter, lockar också de som svarar i undersökningen.

Och de obehöriga lärarna trivs i skolan. 8 av 10 tycker att fördelarna uppväger nackdelarna, samma andel som för de behöriga kollegorna.

Detta trots att nästan en tredjedel uppger att risken är mycket eller ganska stor att de inte får fortsätta sin anställning nästa termin. Motsvarande siffra för behöriga lärare är 3 procent.

– Vi vet att lärarbristen inte beror på att lärare eller de som innehar lärartjänster vantrivs med yrket – det är villkoren och förutsättningarna att få göra ett bra jobb som brister, säger Johanna Jaara Åstrand.

ur Lärarförbundets Magasin