Läs senare

Lärarnas röster om nya kursplanerna

KursplanernaSpråket i de förändrade kursplanerna har blivit rakare, tydligare, "mindre flummigt" och mindre akademiskt – även om de fortfarande är tolkningsbart. Men i modersmål har det inte hänt så mycket. Det tycker lärarna som LT pratat med.

av Lenita Jällhage
19 dec 2019
19 dec 2019

Skolverket har nu presenterat sitt slutgiltiga förslag till förändrade kursplaner och lämnat över det till regeringen. Politikerna ska nu bestämma om de är nöjda med förslaget och om de ska införas till kommande höst eller om de får vänta ytterligare ett år för att lärarna ska hinna ta dem till sig.
Lärarnas tidning har frågat lärare vad de tycker om förslaget till kursplaner i grundskolan.

Jeanette Södrin, lärare i svenska och SO 1-7 i Lekeberg, men är även utbildad i matematik, No, Engelska och bild årskurs 1-3:

Jeanette Södrin, Lärare Lekeberg

– Svenskan blev tydligare. Jag har inte tittat så jättemycket på de andra reviderade kursplanerna. Jag tycker i och för sig inte att de som gäller nu varit så otydliga heller. Det var betydligt större skillnad när LPO 94 kom än LGR 11. Det som varit bekymmersamt med LGR 11 är analyserandet. Det låg på en för hög nivå för vad man kan begära av barn. Jag tror att det har blivit bättre överlag i alla reviderade kursplaner. Språket i kursplanerna är bättre och tydligare uttryckt. Det är fortfarande tolkningsbart men i mindre utsträckning än tidigare.

Lena Bovington, lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk (SVA) på Husumskolan Örnsköldsvik:

Lena Bovington, lärare Örnsköldsvik

– Det är bra att man tagit bort vissa saker ur kursplanerna som var svåra att förstå. De har blivit mer begripliga efter revideringen, särskilt för SVA-elever har det blivit tydligare och enklare att förstå vad man är ute efter att de ska kunna. Nu är det också svart på vitt att kursplanen i SVA inte är så olik den i svenska – vilket en del tror. Det som i stort skiljer är att SVA-eleverna inte läser nordiska språk.
– Språket i kursplanerna är nu mindre flummigt med ett mycket tydligare, rakare språk. Det är inte heller så akademisk svenska. Man har plockat bort formuleringar som varit lite ”upp i det blå”. Eleverna kommer att förstå de reviderade kursplanerna bättre och även deras föräldrar. Jag kommer inte behöva förklara så mycket som tidigare. Nu kan alla förstå och inte bara de som gått på universitetet.

 

Jovanka Cosic, SFI-lärare men har även arbetat som modersmålslärare i bosniska, serbiska och kroatiska. Har även arbetat med svenska som andraspråk och med pedagogisk kartläggning i Borås:

Jovanka Cosic, lärare Borås

– Jag tycker inte att det skett så stora förändringar i det reviderade förslaget i jämförelse med LGR 11 när det gäller modersmål. Det är småsaker som man har strukit eller omformulerat och förbättrat. Jag var med i den inre referensgruppen för LGR 11 när den kom och då gjordes det verkligen mer radikala förändringar i jämförelse med Lp94. Då har det tagits bort orimliga krav som att t.ex. eleverna skulle ha omfattande kunskaper i geografi, historia, konst osv för att få högsta betyg. Men i den här revideringen har det bara varit ytliga förändringar i språket – inget på djupet. Jag skulle vilja göra större förändringar men jag är också medveten om att det handlade om revideringen den här gången, det var inte en ny kursplan som skrevs. Jag undrar  hur bra kursplanerna implementeras i modersmålsundervisningen. Den viktigaste frågan när det gäller modersmålsundervisningen är inte nyanser i formuleringar i kursplanen utan om lärarna får förutsättningar att genomföra det som styrdokument kräver. Jag, likt många andra modersmålslärare, tycker att det centrala innehållet är för omfattande i relation till undervisningstiden som inte garanteras av huvudman.  Det tycker jag att skolinspektionen borde kontrollera.

Lena Boda, bildlärare på Kunskapsskolan i Tyresö:

Lena Boda, lärare Tyresö

– Jag har varit ganska skeptisk till delar i kursplanen där en förmåga i bilden inte stämde överens med kunskapskraven även om största delen av kunskapskraven var vettiga så var detta viktigt att förändra vilket jag påpekat till Skolverket. De långsiktiga målen handlar i korthet om att kunna kommunicera med bild, hantera verktyg, material och att kunna pröva sig fram, analysera uttryck och att kunna presentera ett område med bild. Men målet att kunna presentera ett område var för likt att kommunicera med bild. För i kunskapskraven handlade det mest om att eleven självständigt skulle komma på idéer, vara idérik och ha ett driv i arbetet. Till min glädje har man nu ändrat målet och bland annat tagit fasta på att eleven ska visa idérikedom och kunna hämta inspiration från andra. Det var en ganska stor förändring. Antagligen har fler bildlärare än jag tyckt att detta var ett problem så det känns bra att de förändrat detta. För övrigt tycker jag att målsättningen med revisionsarbetet är väldigt vettig med att förenkla formuleringarna så att det underlättar betygsättningen.

Niklas Åkesson-Almén, lärare i historia och religion i åk 7-9 på Folkungskolan i Linköping:

Niklas Åkesson-Almén, lärare Linköping

–      Kursplanerna i historia och religion, men även de andra SO-ämnena, har blivit mer konkreta och tydliga från syfte till kunskaper och förmågor till centralt innehåll och kunskapskraven så är det en tydligare röd tråd och de hänger ihop. Kunskapskravens förändring, med de nya formuleringarna, tror jag kan leda till en ökad förståelse vid betygsättningen för alla. De nya formuleringarna kanske inte heller riskerar att styra undervisningen på samma sett som det gjort med dagens kunskapskrav där det fanns så mycket detaljerat innehåll.
Sedan ser jag tyvärr att det centrala innehållet fortfarande är för omfattande för den korta undervisningstiden som vi har i SO-ämnena, i synnerhet i historia. Det finns risker med att det leder till ytliga kunskaper hos eleverna när allt inte hinns med.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin