Läs senare

Lärarstudent blir ny ordförande för Sveriges förenade studentkårer

StudentHallå där, Charlotta Tjärdahl, ämneslärarstudent i samhällskunskap och engelska som utsetts till ny ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.

av Lotta Holmström
01 Jun 2017
01 Jun 2017
Charlotta Tjärdahl, SFS. Foto: SFS

Vilka hjärtefrågor vill du driva?

– Att vi ska ha en högkvalitativ utbildning för alla studenter, ett studentinflytande med förutsättningar att bidra till den kvaliteten och att man satsar på ett kunskapssamhälle.

Du har ett år kvar på din lärarutbildning. Anser du att den har levt upp till kvalitetskraven?

– Lärarutbildningen har utmaningar som stämmer väl överens med utmaningarna på andra högskoleutbildningar, och det är bland annat att pedagogiken är eftersatt. Vid rekrytering till lärosätena ses forskarkompetens som viktigare än pedagogisk kompetens. Det är orimligt att undervisande personal i högskolan inte får samma stöd och kompetensutveckling som till exempel ses som självklar för lärare på gymnasiet och i grundskolan.

Varför får de inte det?

– Resurser saknas, vilket hänger ihop med att vi har ett resursfördelningssystem som utgår från en förlegad kategorisering av ämnesområden och inte från vad utbildningarna faktiskt kostar att bedriva. Det kan vara så att det kostar mer att undervisa i ett ämne än i ett annat, men dagens fördelningssystem ger inte svar på den frågan.

Har erfarenheterna från lärarutbildningen varit bidragande för ditt engagemang i studentfrågor?

– Absolut. Som för många andra halkade jag in på studentkåren för att jag behövde deras hjälp. I mitt fall handlade det om bristande information inför ansökan till utbildningen – jag togs in i den första kullen på nya lärarutbildningen och fick felaktig information om möjliga ämneskombinationer, vilket ledde till att jag fick byta förstaämne. Så mitt engagemang började genom frustration och ilska, men det var bara gnistan som tände det hela. Sen har jag drivits av lika delar själviskhet och solidaritet – jag vill förstås ha en bra utbildning som värderas högt även av andra men jag vill också bidra till att alla studenter får en bra utbildning.

Det sägs att studenter har allt sämre förkunskaper och på vissa lärarutbildningar tas det in på väldigt låga antagningspoäng. Du vill att alla som vill ska ha möjlighet att läsa på högskolan. Ska lärosätena anpassa sig och sänka nivån för att göra det möjligt?

– Jag tycker det är en märklig retorik som förs fram. Det finns bland annat krav på grundläggande behörighet, och du kan inte komma in om du inte uppfyller kraven. Det är lite skämmigt att man skyller på studenterna. Det kan lika gärna vara utbildningarna som inte är utformade på ett sätt som kan möta studenternas behov. Med en breddad rekrytering behöver man se över det pedagogiska upplägget. Det traditionella upplägget kanske passar en liten elit, men högskolan ska inte vara anpassad bara för den.

Du har varit vice ordförande ett år så du har bra koll på vad det här jobbet innebär. Vad kommer du ta med dig för erfarenheter in i din lärargärning?

– Jag får med mig oerhört mycket samhällskunskap, kunskaper om ett demokratiskt ledarskap, vikten av elevmedverkan på ett rimligt sätt, rättssäkerhet… man kan säga att det här året varit en crash course i myndigheter och offentlig organisation och vad jag kan bidra med som samhällsmedborgare och världsmedborgare. Det vill jag förmedla till eleverna, att de ska vara kritiska samhällsmedborgare som för världen framåt.

ur Lärarförbundets Magasin