Läs senare

Läroplanens tillblivelse är ingen spionroman

DebattDebatten om skolan präglas av ett högt tonläge och tveksamma antaganden om ett ”postmodernistiskt pedagogiskt etablissemang” som intrigerar mot skolan. Per Kornhalls och Isak Skogstads konspirationsretorik för inte samtalet framåt, skriver Björn Kindenberg.

Om debattören

Björn Kindenberg

Lärare i grundskolan och licentiand i språkdidaktik

När läsare av Dagens Nyheter i förra veckan tog del av Per Kornhalls och Isak Skogstads debattartikel om hur tjänstemän på Skolverket trollade bort krav på faktakunskap blev nog många mörkrädda. Författarna hade lyckats komma över ”interna, opublicerade dokument” och berättelsen var som hämtad ur en spionroman:

Regeringen hade gett ett tydligt uppdrag i nationens intresse – bibringa folket faktakunskap genom att frångå tidigare läroplans kunskapssyn. Men i hemlighet arbetade en liten grupp tjänstemän i motsatt riktning, lyckades ”blåsa” utbildningsministern och se till att svenska skolbarn indoktrinerades med det moderaten Benjamin Dousa strax därpå varnade för som ”en postmodern kunskapssyn”.

Illustration: Colourbox

En illasinnad grupp tjänstemän har alltså lyckats att i lönndom hjärntvätta svenska skolbarn, som nu inte längre tycker att fakta är viktigt. Ett dramatiskt fall av politisk indoktrinering.

Dagen därpå återinfann sig dock vardagen i skoldebatten. Skolverket kunde meddela att författarna helt enkelt läst fel på avgörande punkter, exempelvis när det gäller vem Skolverket får sitt uppdrag av (regeringen, inte en enmansutredare) eller vad uppdraget överhuvudtaget bestod i (behålla kunskapssynen från tidigare läroplan Lpo94, inte frångå den).

Fram träder den gängse bilden av tillkomsten av ett politiskt styrdokument: en utsträckt och tämligen odramatisk byråkratisk process av politiska och ideologiska kompromisser.

Jag har här gett en tämligen raljant bild. Det är viktigt att påpeka att såväl Isak Skogstad som Per Kornhall är vettiga, engagerade och kunniga personer, väl värda att lyssna på både i samtal och forskning om skolan. Bortom sakfelen återfinns i artikeln en relevant diskussion om fallgropar i läroplansförhandlingsprocessen.

Att tillkomsten av en läroplan är en förhandlingsprocess betyder naturligtvis inte att förhandlingarna alltid sker på jämlika villkor, att det inte existerar maktkamper, grupperingar och åsiktsbildningar. Läroplaner bör inte heller tas för givna, utan tvärtom vara föremål för diskussion. Här har Skogstad gjort en viktig insats, genom att påpeka risken för bristande balans mellan fakta och faktasammanhang, när kursplanens mål ska omsättas i klassrummet.

Berättelsen lockar med möjligheten att ”avslöja” att det existerar ett fördolt pedagogiskt etablissemang av forskare och tjänstemän som önskar svensk skola allt ont.

Men med detta sagt finns det i grunden ett debattproblem som författarna ryckts med av, nämligen det spionromansfärgade narrativ som diskussionen om skolan hamnat i. Detta narrativ är populärt, inte minst hos ledarskribenter.

”Spionberättelsen” är både stark och förförisk. Berättelsen lockar med möjligheten att ”avslöja” att det i Sverige existerar ett organiserat och fördolt pedagogiskt etablissemang bestående av pedagogikforskare och tjänstemän som (av högst oförklarliga skäl) önskar svensk skola allt ont.

Även om inte artikeln i sig nämner förekomsten av ett sådant etablissemang, har Isak Skogstad i andra sammanhang spritt föreställningen om ”det pedagogiska etablissemanget”, som försvurit sig till postmodernism och förstört den svenska skolan. Det är i denna, icke-konstruktiva och konspirationsteoretiskt anstuckna retorik som Skogstads och Kornhalls artikel landar.

Debatten om skolan är viktig. Vi har alla mycket att vinna på att lyssna på varandra, inte minst för att det ger förutsättningar att förbättra kommande läroplansförhandlingsprocesser. Men låt oss släppa det debattnarrativ som hämtar inspiration från spionromanernas värld.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin