Läs senare

Låt alla elever läsa mer

Gymnasieelever bristande ordkunskap påverkar studierna, skriver Helena Ålander. Hon vill ha mer läsning på schemat.

19 feb 2010

Många elever på gymnasiet klarar inte av att läsa sina läroböcker, eftersom det där förekommer en mängd ord och uttryck som de inte förstår betydelsen av. En viktig orsak är att ungdomar läser allt mindre.
    Vid ordkunskapstester av elever i gymnasiets årskurs ett, med meningar tagna från läroböcker, visar sig bristerna i ordkunskap tydligt. Som exempel tror många elever när de läser "världsfreden äventyrades" i läroboken i historia, att äventyra betyder "då blir det spännande".

Från en lärobok i samhällskunskap: "De har vidtagit genomgripande åtgärder mot rasismen." Några elever tror att genomgripande betyder "att bryta sig in". Från en lärobok i historia: "Östeuropa förvandlades således till ett antal satellitstater." Där tror en del elever att således betydde "att sälja".

Vidare behärskar många elever inte högfrekventa ord som till exempel förmåga, uppenbar, antal, andel och delvis. Förståelsen av skolans lärobokstexter påverkas i hög grad av kunskapen om de enskilda orden i texten. Internationell forskning har visat att minst 85 procent av orden bör vara kända för att läsaren med behållning ska kunna läsa och ta till sig innehållet i en text.
    Enligt den internationella kunskapsmätningen Pisa läser en tredjedel av de svenska ungdomarna aldrig för nöjes skull. År 2006 presterar de svagaste läsarna sämre än år 2003 och ännu sämre än år 2000.
    Elever, som både är ovana läsare och uppvuxna i en omgivning där svenska sällan talas, är dubbelt drabbade. De flesta barn, med svenska som sitt andraspråk, lär sig relativt snabbt ett idiomatiskt uttal, en korrekt grammatik och ett vardagsordförråd på svenska.

Det är sedan lätt att tro att de på alla sätt är likvärdiga med jämnåriga infödda talare med svensktalande föräldrar. Men det passiva ordförrådet kan vara mycket begränsat. De kan därför ha stora svårigheter att förstå det talade och skrivna språket som riktas mot dem i undervisningen.
    Läsning bör vara en självklar del i skolan, från förskoleklass till gymnasiets sista årskurs, till exempel genom en lästimme per vecka. Då kan alla elever få ett så bra ordförråd att de kan läsa och förstå läroböckerna och klara av sina studier.

ur Lärarförbundets Magasin