Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

”Låt nyanlända slippa underkänt”

IntervjunByt ut betyget F mot ett skriftligt omdöme för nyanlända elever.
Det säger Anna Kaya på Nationellt Centrum för svenska som andraspråk.

av Stefan Helte
08 dec 2016
08 dec 2016
Foto: Marc Femenia

Inklämt i en tillfällig paviljong mellan två höghusklossar på Stockholms universitet ligger Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Centrumet har bombarderats med frågor från landets lärare efter förra årets flyktingvåg: Hur gör andra? Hur ska vi organisera oss? Vad säger lagen?

Anna Kaya, projektledare och ansvarig för sociala medier på centrumet, har blivit ett av ansiktena utåt.

Hon slår sig ner i hörnet av det trånga rummets mintgröna soffa, drar handen genom håret och tar två klunkar ur vatten­flaskan. Hon ser laddad ut.

Varför har du skrivit boken ”Att undervisa nyanlända”?

— Jag har helt enkelt skrivit den bok jag skulle ha velat ha när jag var ny lärare — när man står ganska ensam som lärare och inte har så många erfarna kolleger att fråga. Det handlar om mina erfarenheter och mina reflektioner som lärare i svenska som andraspråk efter att ha prövat och omprövat mitt sätt att ­undervisa.

Att mejla en film till släkten i hemlandet är motivationshöjande.

Vad är viktigast att tänka på när man under­visar nyanlända?

— Det viktigaste är nog att vi ser på eleverna som resurser och att vi fokuserar mer på vad de kan än på vad de inte kan. Bara för att de inte kan svenska betyder inte det att eleverna är tomma kärl. De har massor av kunskaper och erfarenheter som vi måste värdesätta, ta vara på och planera undervisningen utifrån.

Vad händer om man missar det?

— Då kanske jag lägger undervisningen på en för enkel nivå. Många, många elever har vittnat om hur deras kunskapsutveckling har stannat upp när de har börjat i svensk skola. Eleverna måste få fortsätta att utvecklas, även om de samtidigt ska lära sig ett nytt språk.

In på livet

Anna Kaya

Aktuell: Med nya boken »Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner & erfarenheter«.

Ålder: 43.

Familj: Man och tre barn (9, 13, 15 år).

Bor: Radhus i Sigtuna.

Uppdrag: Projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bakgrund: Lärare i svenska som andraspråk.

Anna om Anna: Engagerad, envis, nyfiken.

Gör ogärna: Rensar avlopp.

Världens bästa låt: »Jag vet inte, vet knappt ens vad låtar heter.«

Duktig på: Argumentera.

Gör på somrarna: Bilar till Turkiet.

Önskar mig i julklapp: Eltandborste.

nycklarPersonlig pryl: Bilnycklarna. »Jag tar mig runt mycket med bil, vi bor långt bort och på fritiden skjutsar jag barn till matcher. Ibland sitter jag och jobbar någon timme i bilen, det är lugnt och skönt.«

Har du något konkret tips om hur det ska gå till?

— Modersmålet som resurs är oerhört viktigt när man undervisar nyanlända elever. Jag kan till exempel låta eleven få diskutera det vi arbetar med ihop med en klasskamrat som pratar samma språk. Då kan de tillsammans tänka mer avancerade tankar än vad de skulle kunna göra om jag tvingar dem att tänka, läsa och skriva på enbart svenska.

Du är själv mycket aktiv på den digitala fronten. Hur kan modern teknik användas i undervisningen för nyanlända?

— Mitt viktigaste digitala verktyg för att öka elevernas motivation har varit en klassblogg. När eleverna förstår att deras alster ska läsas eller ses eller höras av andra riktiga personer vill de göra sitt absolut bästa. Att mejla en film man har gjort till släkten i hemlandet är verkligen motivationshöjande.

Vad undrar lärarna över när de hör av sig till er?

— När det gäller nyanlända handlar frågorna ofta om hur lagen ska tolkas och om de ska gå i förberedelseklass eller inte.

Ja, vad är bäst – att nyanlända placeras i förberedelseklass eller i vanlig klass?

— Det bästa är att rektor har en flexibel ­organisation, så att de elever som behöver gå lång tid i förberedelseklass får göra det och de som kan gå ut i ordinarie undervisning får göra det. Det varierar. Man kan inte generellt säga vad som är bäst.

Behöver läraren i ordinarie klass stöd för att klara att ta emot nyanlända elever? 

— Absolut. Vad har man för tillgång till studiehandling på modersmålet? Vad har ämnes­lärarna för kompetens att undervisa ny­anlända elever? Vad har lärarna för möjligheter att planera, undervisa och utvärdera tillsammans? Har man inte de förutsättningarna på plats är det kanske bättre med ämnesundervisning i förberedelseklass än ordinarie klass där undervisning går över huvudet på eleverna.

— Hur det går för de nyanlända handlar också väldigt mycket om förhållningssätt.

Vad menar du med förhållningssätt?

— Granskningar och rapporter visar att på en del skolor talar man om »de som går i förberedelseklasser där borta och som inte kan svenska« och om »vi andra på skolan«. Det förhållningssättet är kontraproduktivt. Förhållningssättet måste vara att alla vi som är på skolan tar gemensamt ansvar för att alla elever är allas elever.

Är det rimligt att betygsätta nyanlända ­högstadieelever som har varit i Sverige ­mindre än ett år?

— Betygsättning är rimligt. Men ett icke godkänt betyg är helt orimligt och skadligt.

Men går det att ge något annat betyg än F till den som har varit här så kort tid?

— Ja. Eleverna kan få visa upp sina kun­skaper i till exempel historia eller kemi på sitt starkaste språk. Men i svenska som andraspråk går det förstås inte.

— Jag tycker inte att man ska kunna ge ett icke godkänt betyg till nyanlända. Betyget F borde bytas ut mot ett skriftligt omdöme under de första fyra åren eleverna betraktas som nyanlända.

På vilket sätt är betyget F skadligt?

— Eleverna förstår inte hur de kan få ett icke godkänt betyg när de har kämpat så hårt och lärt sig jättemycket på kort tid. För många nyanlända dippar självförtroendet när de får F efter F i betyg.

Förra året kom över 70 000 asylsökande barn och unga till Sverige. Hur klarar den svenska skolan att ta hand om alla dessa?

— Från politiskt håll hördes rop om hjälp: ”Vi har inte skollokaler, vi har inte vuxna som kan ta hand om skolbarnen.” Men från skolhåll har vi mest hört att man försöker göra sitt bästa, man kavlade upp ärmarna och det var som självklart att vi skulle fixa det här.

Och vad innebär de många flyktingarna för undervisningen av nyanlända?

— Det är för tidigt att säga. Ett jätteproblem är förstås lärarbristen. Det är ju framför allt brist på lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet; de viktigaste lärargrupperna för nyanlända. Men lärarna och skolorna har ändå inte givit upp, de kämpar och tror på att det blir bra, även om resurser fortfarande saknas.

Du är inte lärare på skola den här terminen. Hur känns det?

— Det är en sorg. Varje dag saknar jag att vara en del av kollegiet och att göra skillnad för elever. Jag längtar tillbaka jättemycket. Det är världens bästa jobb.

70 000 unga kom i fjol

Så många har sökt asyl i Sverige:

2014: 81 301 2015: 162 877

2016: 24 719 (till och med oktober).

Av de asylsökande i fjol var 70 384 barn under 18 år. Hälften av dem var ensamkommande.

Källa: Migrationsverket.

ur Lärarförbundets Magasin