Läs senare

Lättare för nyanlända lärare att börja jobba

Distansundervisning på modersmål, snabbvalidering av utländska lärare och möjligheter för friskolor att ta emot nyanlända elever var några av punkterna i den uppgörelse om flyktingmottagandet som presenterades på fredagen. Kommunerna ska också kunna tvingas ta emot flyktingar.

23 okt 2015

Regeringen och allianspartierna har kommit överens i flyktingfrågan. Några punkter berör skolan.

  • Fler platser i skolan skapas genom olika dispenser. Det handlar bland annat om utökade möjligheter till distansundervisning på elevernas modersmål.
  • Friskolor ska ha samma möjligheter som kommunala skolor att ta emot nyanlända elever. 
  • Kommunerna ska också till större del kunna placera elever i andra skolor än de närliggande.
  • Pensionerade lärare ska kunna återvända till yrket och lärarstudenter kan få rycka in och undervisa nyanlända för att täcka behovet av lärare. 
  • Nyanlända lärare ska kunna undervisa elever som talar samma språk och under tiden få sin utbildning validerad. Det ska ske snabbare än idag.
  • Möjligheten till att kombinera arbetslivserfarenhet och utbildning genom så kallade YA-jobb ska utvidgas till att även gälla nyanlända.

Uppgörelsen innehåller totalt 21 punkter. Huvuddragen utöver det som berör skolan handlar om tillfälliga uppehållstillstånd, med undantag för barnfamiljer och ensamkommande flyktingbarn, snabbare handläggningstider för asylsökande och 10 miljarder extra till kommunerna under 2015.

Den innehåller också en ny tvingande lag för kommuner att ta emot flyktingar. Kommunerna ska ta emot asylsökande proportionerligt i förhållande till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantaget mottagande och omfattningen av asylsökande.

– Det här är en väldigt stor utmaning för Sverige. Då behövs exceptionella insatser, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vid en presskonferens på fredagen. Hon berömde det arbete som görs ute i kommunerna, bland annat av lärare, vid mottagandet av nyanlända. 

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser i huvudsak positivt på de delar av uppgörelsen om flyktingkrisen som berör skolan.

– Vi välkomnar att politikerna tar ett ledarskap och fördelar ansvaret bättre både mellan kommunerna och inom kommunerna.

Att kalla in pensionerade lärare och lärarstudenter som en resurs i undervisningen av nyanlända elever är en i detta läge nödvändig men kortsiktig åtgärd.

­– Det är ett uttryck som bekräftar att tillgången på lärare inte räcker till. Nästa steg måste bli kraftfulla satsningar på att öka läraryrkets attraktivitet.

Sådana diskussioner förs nu mellan lärarförbunden, regeringen och arbetsgivarna, men Johanna Jaara Åstrand hade gärna sett något förslag även i denna överenskommelse om hur tillgången på lärare kan säkras.

Kommunerna har ett tungt ansvar att se till flyktingmottagandet fungerar i praktiken, och att nyanlända elever får ett bra mottagande i skolorna. Johanna Jaara Åstrands slutsatser efter en lång rad kommunbesök är att det skiljer mycket mellan olika kommuner. Bäst fungerar det i kommuner som har centrala mottagningsenheter med samarbete mellan olika förvaltningar.

– Där får lärare och skolledare rätt förutsättningar att göra det som de är bra på, det vill säga att ta emot eleverna på skolan och ansvara för deras undervisning.

En effekt av överenskommelsen är att kommuner med liten erfarenhet av att ta emot flyktingar nu måste ta ett större ansvar.

– Staten måste se till att sprida erfarenheter från de kommuner som idag har ett bra arbete med flyktingmottagandet, säger Johanna Jaara Åstrand.Uppgörelsen ska ses i ljuset av Migrationsverkets senaste prognos om ett kraftigt ökat antal asylsökande och att läget ute i många kommuner, när det gäller mottagandet, redan i dag är ansträngt. 
 

Migrationsverket räknar med minst 160 000 asylsökande mot slutet av året — en fördubbling jämfört med prognosen i början av året. Drygt en fjärdedel av dem kommer att vara barn i skolåldern — en mycket stor utmaning för kommunerna konstaterar myndigheten. 
 

Bilden bekräftas av den ­nationella kartläggning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapporterade förra veckan. Framför allt handlar det om brist på behöriga lärare och brist på lokaler att undervisa i. 
– Läget är väldigt ansträngt, säger Stigert Pettersson, barn- och ungdomschef i Hylte kommun i Halland. 

– Det största problemet är behöriga lärare. Det saknas också lärare i svenska som ­andraspråk, sfi-lärare, modersmålslärare och studiehand­ledare. 
 

Hylte tillhör de kommuner i landet som tagit emot flest flyktingar i förhållande till sin storlek. Det beror på att det funnits gott om lokaler och bostäder. Så är inte längre fallet. 

– Vi har slagit i taket, säger Stigert Pettersson, som dock gärna ser att kommunen fortsätter ta emot fler på sikt. 

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: