Läs senare

Lättare lära av andra lärare

ReportageLäroplanen har stärkt kravet på att lära ut programmering. Men hur ska oerfarna lärare kunna göra det? I Partille fortbildar man med hjälp av kollegialt lärande.

09 nov 2018
Utvecklingsledaren tillika läraren Jacob Möllstam visar hur morgonrutinerna kan användas som grund vid programmering.
Foto: Emelie Asplund

– Varje vardagsmorgon gör vi ungefär samma saker – går upp, duschar, klär på oss, äter frukost och går till skolan. Är det något av detta som vi kan variera, men ändå inte hoppa över? frågar läraren Jacob Möllstam eleverna i klass 4 på ­Oxledsskolan.

– Man skulle kunna äta olika saker till frukost, säger Elma Andersson.

– Man kan springa till skolan i stället för att gå. Eller bada i stället för att duscha, föreslår en annan elev.

— Bra! Ni har kvar samma mönster, men förändrar det genom att använda olika variabler, förtydligar Jacob Möllstam.

Många har en felaktig bild av att programmering är något väldigt komplicerat.

Lärarna och utvecklings­ledarna Jacob Möllstam och Frida Lindén i Partille kommun är här för att dela med sig av sina kunskaper om programmering. Med på lektionen är också elevernas lärare Maria Svedberg för att lära sig av sina kolleger.

Matteläraren Maria Svedberg är med på lektionen om programmering. Nu hoppas hon att själv snart kunna börja undervisa i ämnet, delvis i samarbete med eleverna.
Foto: Emelie Asplund

— Med en minidator som heter micro:bit skulle vi kunna programmera en frukostrobot som har olika alternativ till frukostmat. En variabel kan vara gröt, en annan ostmacka och ytterligare en variabel kan vara flingor och fil, fortsätter Jacob Möllstam och visar en bild av en micro:bit på projektorduken längst fram i klassrummet.

Han pekar och berättar om hur knappar och menyer fungerar på minidatorn. Sedan ger han eleverna i uppgift att programmera spelet sten, sax och påse på liknande sätt.

Tillsammans med Frida Lindén och ytterligare en kollega ansvarar Jacob Möllstam för fortbildningen kring digital kompetens vid Partille kommuns förskolor, grundskolor, särskolor och på gymnasieskolan. Den här terminen ligger fokus på förändringarna i styrdokumenten och därmed en hel del programmering. På varje skola inleds fortbildningen med att samtliga lärare deltar på en föreläsning som handlar om de nya skrivningarna i läroplanen.

— Det är viktigt att alla får en gemensam förståelse för vad programmering är och hur den ska användas i skolan. Vi låter dem även testa enkla övningar. Många har en felaktig bild av att programmering är något väldigt komplicerat, säger Jacob Möllstam.

Därefter väljer rektorn på skolan ut några lärare som under två lektioner får möjlighet att fördjupa det praktiska arbetet i sina klasser.

— Någon av oss tre utvecklingsledare kommer ut och samundervisar. Vi leder övningar och fungerar som bollplank för läraren. Tanken är att läraren sedan ska sprida vidare kunskaperna till sina kolleger, säger Frida Lindén.

Det är framför allt lärare i matematik och teknik som berörs av att programmering tydligare har skrivits in i läroplanen och matteläraren Maria Svedberg tycker att fortbildningen med kollegialt lärande är bra. Hon uppskattar att ha de båda utvecklingsledarna i klassrummet.

— Jag får idéer om hur man kan jobba. Jag kan ställa frågor direkt och resonera med dem och det känns också bra att veta att jag lätt kan kontakta dem framöver om jag skulle behöva.

Koncentrerat arbete vid skärmarna.
Foto: Emelie Asplund

Nu hoppas hon att fortbildningen ska ge självförtroende att våga undervisa på egen hand.

— Min tanke är att ta det stegvis. Jag tror att det kan bli ett bra samarbete mellan elever och lärare — där vi lär av varandra.

Frida Lindén och Jacob Möllstam berättar att de möts av väldigt taggade elever när de är ute på skolorna. Så även i klass 5 på Oxledsskolan. Vid varje dator sitter två elever som livligt diskuterar vilka alternativ de ska skriva in i programmeringsblocken på datorskärmen. Elin Willfors och Noel Jevås skriver in dödskalle, fjäril och sköldpadda i stället för sten, sax och påse.

När de byggt klart programmet, laddar de via USB-kabel över det till en micro:bit. Minidatorn ser ut som en liten platta med små knappar och lysdioder. Noel Jevås håller micro:biten i handen och skakar den, en röd dödskalle formas på den lilla plattan. När han skakar den på nytt syns en röd lysande fjäril.

— Vad coolt! Det funkar precis som vi vill, utbrister Elin Willfors stolt.

Kom i gång med programmering

  • Låt eleverna arbeta med övningar från webbkursen www.code.org.
  • Tänk igenom vilket syfte övningarna har och kombinera dem med lärarledd undervisning.
  • Hämta inspiration från lärarhandledningen till UR:s ”Programmera Mera” eller Facebookgruppen Digital Samhällskunskap.

ur Lärarförbundets Magasin