Läs senare

Liberalerna i Almedalen: Duktig lärare ska tjäna 65 000 kronor

ALMEDALENVad bör egentligen en skicklig lärare tjäna?
– Lika mycket som jag, sade Liberalernas skolpolitiske talesperson Christer Nylander vid en skolpolitisk debatt i Almedalen på tisdagen.
Det vill säga; 65 400 kronor i månaden.

av Stefan Helte
03 Jul 2018
03 Jul 2018

Lärarförbundets stora skolpolitiska debatt i Visby lockade både ministrar och namnkunnig opposition. Men de heta dusterna uteblev.

Debatten kretsade huvudsakligen kring lärarbristen och frågor som dessa: Vad krävs för att locka fler att bli lärare? Hur ska vi få dagens lärare att vilja fortsätta jobba? Hur ska de lärare som har lämnat yrket kunna lockas tillbaka?

I augusti 2014, i slutspurten av förra valet, tyckte väljarna att skola och utbildning var den viktigaste valfrågan för dem, tillsammans med sjukvården. I dag ligger sjukvården betydligt högre på väljarnas prioriteringslista, samtidigt som invandring och integration har passerat skolan och utbildning på listan, enligt undersökningsföretaget Novus.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) förklarade det dalande skolintresset med de senaste årens hyfsade svenska resultat i internationella kunskapsmätningar som Pisa.

– Det är inte panik som i förra valet, nu när kunskapsresultaten pekar uppåt och inte nedåt, sa hon.

Men svensk skola har fortfarande stora problem att brottas med. Enligt en rapport från Skolverket från i december behöver skolorna rekrytera omkring 77 000 lärare och förskollärare de kommande fem åren. Och enligt en rapport som Lärarnas Riksförbund släppte på tisdagen har mer än varannan lärare övervägt att lämna yrket under det gångna året (undersökningen riktades till det egna förbundets medlemmar och svarsfrekvensen uppgick bara till 40 procent).

Behövs det särskilda lönesatsningar på lärarna? frågade seminariets moderator Helena Blomquist.

Alla fyra representanter från regering och opposition sträckte upp varsin grön tumme-upp-skylt som svar på den frågan.

Christer Nylander (L) vice ordförande utbildningsutskottet tycker att lärare bör tjäna lika mycket som honom själv som politiker.

Christer Nylander från Liberalerna föreslog alltså att skickliga lärare bör tjäna lika mycket som riksdagsledamöter, det vill säga 65 400 kronor i månaden.

– Den lärare som är erfaren och till exempel tar ämnesansvar ska ha bra betalt. Det är också därför vi har avsatt fyra miljarder i budgeten för höjda lärarlöner, sa han.

Regeringens två skolministrar tog åt sig äran för lärarlönelyftet, men påtalade också att det inte räcker med statens insatser.

– Stora delar av lärarna i grund- och gymnasieskolan har fått statliga lönepåslag. Men kommunerna måste också ta sitt ansvar. Ett problem är att det har varit svårt för många lärare att förstå varför vissa har fått ta del av påslagen och andra inte, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Därför är det enligt ministern nödvändigt att driva igenom det professionsprogram för lärare som Skolkommissionen föreslog.

– Vi ska ett professionsprogram som omfattar alla, med nationellt förhandlade kriterier och utvecklingssteg, sa han.

Utbildningsministern fick inget mothugg från oppositionen på den punkten.

– Ett professionsprogram tror jag vi kan komma överens om, sa Christer Nylander.

– Absolut! instämde Moderaternas skolpolitiske talesperson Erik Bengtzboe.

Erik Bengtzboe (M) utbildningspolitisk talesperson.

Direkt efter den öppningen slängde han dock in en brasklapp.

– Men djävulen ligger som vanligt i detaljerna. Det går redan ut väldigt mycket pengar i statsbidrag.

Debatten var sansad och inte särskilt konfrontativ. Ofta nickade företrädare för regering och opposition gillande åt varandras inlägg.

En mentometermätning bland mötesdeltagarna visade att det snarare är arbetsmiljön och arbetsbelastningen än lönen som är det viktigaste för att få lärarna att stanna kvar i yrket.

Politikerna höll med, men hade inte så många konkreta förslag att komma med, utöver välvilliga formuleringar om att lärarassistenter kan vara en del av lösningen.

Erik Bengtzboe varnade dock för att sätta alltför stor tilltro till att lärarassistenter ska bli skolans räddning:

– Vi ser att många kommuner anställer lärarassistenter. Men det finns också de som anställer undervisande lärarassistenter. Där finns det en risk att man tappar i kvalitet. Vi måste fortsätta ställa krav på legitimerade lärare.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand var nöjd efter debatten.

– Det finns en extrem samsyn om att det behövs ett professionsprogram, där lärarna garanteras kontinuerlig kompetensutveckling. Låt oss lärare och skolledare få vara huvudaktörer i att utforma det, uppmanade hon.

ur Lärarförbundets Magasin