Läs senare

Lindström: Vem har bestämt att lärplattor är viktigare än pepparkakor?

06 dec 2019

Jag sitter på ett möte på mitt äldsta barns skola. Föräldrar och skolledning. Dom berättar att det måste sparas. Det blir inget fika efter Luciatåget i år. Jag småler lite för mig själv, eftersom denna skola alldeles precis nyss, köpt in lärplattor till alla barn på skolan. Flera hundra lärplattor har köpts in. Dom har blivit digitaliserade. Men det blir inga pepparkakor på Lucia. Så galet att det blir roligt.

Vad kostar en lärplatta? Vad kostar pepparkakor? Jag läser rubriken i den stora dagstidningen, förskolebarnen i en svensk kommun kommer inte få baka pepparkakor i år. Inte på grund av allergier, eller smittorisker, utan för att man måste spara pengar. Verkar som om pepparkakorna balanserar på en tunn osäker lina i dessa tider. Där kan man verkligen spara in. Vem är det som bestämt att lärplattor är viktigare än pepparkakor?

Eva Lindström, förskollärare, Äppelviken-Ålstens förskolor, Stockholm.

Jag har också fått en lärplatta, mina kollegor har fått en, och vi har fått några till barnen. Det är tydligen viktigt alla barnen också har lärplattor. Inte varsin, än så länge. I förskolan kan man dela, och det är ju bra, en del i vårt uppdrag är ju att lära barnen göra saker tillsammans. Men jag undrar, varför? Varför behöver min barngrupp ha en egen platta? Jag är med på att jag behöver en, papper är på väg ut och plattorna är på väg in. Nu ska det dokumenteras, följas upp, utvärderas, checkas in och ut, sjukanmälas och allt där emellan med hjälp av plattorna.  Men barnen, behöver dom en platta? Om det nu är så dåligt med pengar i förskolan, är det verkligen på lärplattor vi bör lägga de få slantar som finns? Är det verkligen det som menas med digitalisering?

Jag läser i läroplanen, vad står det egentligen om digitalisering i den? Inte så mycket, ordet digital/digitala finns skrivet sex gånger. När jag surfar runt och letar efter en bra beskrivning på vad digital betyder, lär jag mig att ordet digital kommer från engelskans ”digit” som betyder siffra, och det kommer i sin tur från latinets ”digitus” som betyder finger. Det handlar alltså om att räkna på fingrarna. Ironi? Eller, vi kan ju alltid räkna alla plattor, eller kanske att vi kan räkna pepparkakor?

Jag tittar på barnens nya platta, tänker att den säkert kostat många tusenlappar. Tänk vad vi kunde ha gjort för dessa tusenlappar, om vi hade fått vara med och bestämma. Hur mycket lera kunde vi ha köpt. Eller gått på någon spännande föreläsning, hela arbetslaget eller till och med hela förskolan. Kanske kunde vi ha fått ta in en vikarie de där dagarna när kollegan är på utbildning? Vad skulle vi ha valt att prioritera? Vet ni vad det står mer i läroplanen, ”att utbildningen ska alltid vila på vetenskapligt grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt.” Då tänker jag, vad vet vi egentligen om barnens erfarenheter av att använda en lärplatta, och vad vet vi om barnens erfarenheter av att baka pepparkakor?

Det är våra barn som kommer lägga den vetenskapliga grunden. Det är de som kommer prövas, deras erfarenheter kommer vara svaret. Plattor eller pepparkakor? Jag håller på pepparkakorna.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin