Läs senare

Ljusglimtar trots massiv lärarbrist

LÄRARBRISTENLärarbristen är fortsatt hög – och kommunernas ekonomi riskerar att leda till uppsägningar. Men det finns ljusglimtar.
– Huvudmännen har klarat av att rekrytera 10 000 tjänster fler jämfört med föregående prognos, säger Filip Nilsson, Skolverket.

av Emma Olsson
10 dec 2019
10 dec 2019
Ljusglimtar trots massiv lärarbrist
Filip Nilsson, utredare vid Skolverket, pekar ut att huvudmännen har klarat av att rekrytera 10 000 heltidstjänster fler jämfört med föregående prognos, som en orsak till att lärarbristen minskar.

Trots en lärarbrist som kommer att uppgå till cirka 45 000 personer om 15 år, ser Skolverket en ökad återgång till yrket, bland de som tidigare lämnat skolvärlden, och fler utexaminerade som väljer att arbeta som lärare.

– Sånt har också inverkat på att man ser en lägre beräknad lärarbrist, även om det inte är där man ser de stora effekterna så är det något positivt. Huvudmännen har klarat av att rekrytera 10 000 heltidstjänster fler jämfört med föregående prognos, säger Filip Nilsson.

Det innebär dock inte att behörigheten har ökat – utan tvärt om.

– Sen kan man också fundera på vad som är orsaken till att bristen är mindre. Och den största förklaringen är att det inte är samma beräknade befolkningsökning under de kommande 15 åren som vi räknade med i förra prognosen. Det är ungefär 150 000 färre barn och ungdomar vi räknar med jämfört med då. Det är färre barn, men det är fortfarande ett bekymmersamt läge, säger Filip Nilsson, utredare på Skolverket.

Grunden till att lärarbristen minskar är helt enkelt att SCB räknar med ett mindre antal nyanlända.

Störst är bristen i storstadslänen, och det färska Pisa-resultatet visade också att skolor med stora socioekonomiska utmaningar också har färre behöriga lärare och sämre kvalitet på undervisningen.

Effekten av höjda löner för förstelärare i utanförskapsområden har varit begränsad, säger  Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

– Både min och fackets och skolornas utgångspunkt är att får vi bättre ledarskap, får vi bättre organisation, då kommer lärare att stanna kvar. Är man i en dåligt fungerande arbetsmiljö ökar lusten att göra något annat. Ska man få fler lärare att stanna i skolan, och vilja jobba i skolan, då handlar det om fungerande organisation. Att lärare får bra stöd, bra ledare. Att se till att de har kolleger så att de kan ägna sig åt sin undervisning, säger han.

Och mot bakgrund av nedskärningarna, hur gör man det i en kommunaliserad skola?
– Det handlar om att från huvudmannens sida se till att de rektorer man har i större utsträckning fördelas utifrån hur behovet ser ut, att säkra att man har skickliga rektorer. Det handlar om att man som huvudman ser till att lärare får en fungerande organisation och att man får stöd av andra kompetenser. Det finns ett ansvar både på huvudmannanivå och rektorsnivå för att lärare ska vilja jobba där, säger Peter Fredriksson.

Johanna Jaara Åstrand och Lärarförbundet har tidigare varnat för risken att kommunernas dåliga ekonomi kommer att leda till uppsägningar.

– Det känner vi till att kommuner har bekymmer med ekonomin. Där kan man bara hoppas att de ansvariga i kommunerna fattar att är det något man inte ska spara in på skolan, det är dyrt i längden. Det är en uppmaning, att spara in på skolan är det sämsta man kan göra om man långsiktigt vill ta ansvar för kommunens ekonomi, säger Peter Fredriksson.

På sikt vill han säkra lärarnas löneutveckling, och deras arbetsmiljö.
– Det finns ingen anledning till att vi byter strategi. En bra lön är ett bra sätt att attrahera lärare. Vi har bra ingångslöner för lärare. Men över tid har lärare dålig löneutveckling. Det måste vi jobba vidare med tycker Skolverket. Och sen är det arbetsmiljön, att se till att lärare får möjlighet att ägna sig åt undervisning, och utveckla undervisningen. Det är vad som varit gemensamma spår, säger han.

Just nu pågår en statlig utredning, som bland annat ser över hur kvaliteten på utbildningen ska höjas. Universitetskanslerämbetet (UKÄ) kommer snart med en översikt av kvaliteten på ämneslärarutbildningarna.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, att det är den bästa vägen in i yrket.

– Många av lärosätena har mycket på gång och arbetar hårt för att ha kvar sin examinationsrätt. Men jag har inte sett den sista sammanställningen. Och när det gäller ämneslärarna är det framskjutet så det har vi inte sett än. Men det är klart att vi ska ha kvalitet på lärarutbildningarna, säger Matilda Ernkrans.


FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!

ur Lärarförbundets Magasin