Läs senare

Lokalt tröjförbud väcker hård kritik

ArbetsmiljöI Partille har ett förbud mot att bära Förskoleupprorets kampanjtröjor på arbetstid fått Lärarförbundets lokalavdelning att reagera starkt.

av Gustaf Rosensköld
24 Apr 2018
24 Apr 2018
Det här är tröjan som de förskoleanställda i Partille inte får ha på jobbet. Från vänster: Maria Karlander, Malin Andersson,
Alexander Köhn och Anna Heimer. Foto: Andreas Carlsson

För en månad sedan överlämnades 1 600 berättelser som samlats in under hashtaggen #pressatläge till Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Kommunals ordförande Tobias Baudin. Mindre barngrupper och minskad arbetsbelastning är målet för kampanjen som drogs igång av gruppen Förskoleupproret och riktar sig till politiken.

I kölvattnet av kampanjen har en principiell diskussion om yttrandefrihet blossat upp på flera håll i landet. I Förskoleupprorets Facebookgrupp vittnar flera medlemmar om arbetsgivare som förbjuder sina medarbetare att ha på sig #pressatläge-tröjor på arbetet.

Ann-Christine Jansson, initiativtagare till Förskoleupproret, har svårt att se tröjbärandet som problematiskt.

– Min första tanke är att Förskoleupproret och #pressatläge är allmänna budskap som inte riktar sig mot någon speciell kommun, person eller förskolechef.

Några hinder för att bära tröjan under arbetstid finns varken i lagar eller centrala kollektivavtal. Däremot kan det finnas lokala riktlinjer som reglerar saken, konstaterar Camilla Brown, biträdande förhandlingschef på Lärarförbundet.

– Ett råd till en enskild medlem kan vara att höra av sig till lokalavdelningen och fråga om de vet om det finns några policys på arbetsplatsen, säger hon.

I Partille slog kommunen nyligen fast att tröjorna inte får bäras under arbetstid. Här lutar man sig inte mot några skriftliga riktlinjer, utan mot förhållningssättet att opinionsbildning inte ska ske under arbetstid.

– För att slippa värdera vad som är rätt och fel eller bra och dåligt säger vi att politisk opinion inte är något vi håller på med på arbetstid, säger Mats Nilsson, hr-chef i Partille kommun.

I stället hänvisar han till de fackliga påverkansvägar som redan finns.

– Dessutom är det vi som tillsammans med politiken fattar beslut om de frågor som drivs i Förskoleupproret. Vi vet att det inte är specifika förskolor som pekas ut, men det är ändå en opinion mot verksamheten vi bedriver, säger Mats Nilsson.

Men har man inte en långtgående yttrandefrihet som offentligt anställd?

– Yttrandefrihet är jätteviktigt och vi poängterar för de anställda att det här inte handlar om att inskränka den. Hur man uttrycker sig utanför arbetstid är inget vi har åsikter kring över huvud taget.

Att prata om bristande arbetsmiljö med föräldrar vid hämtning är en annan fråga som varit uppe. Också här sätter kommunen ned foten.

– Våra föräldrar behöver känna sig trygga med att deras barn tas om hand på ett tryggt och kvalitativt sätt, säger Mats Nilsson.

Alexander Köhn, ordförande i Lärarförbundet Partille, kallar beslutet pinsamt och menar att det riskerar skada kommunens anseende som arbetsgivare.

– Vem vill jobba i en kommun där man inte får ta ställning för sitt yrke och för barnens bästa?

Kan du förstå att kommunen hänvisar till de fackliga påverkansvägar som redan finns?

– En arbetsgivare som ensidigt vill äga alla åsikter är i fel bransch, om vi pratar om en utbildningsförvaltning. Och vi lärare har ett uppdrag att fostra barnen till goda samhällsmedborgare som vågar prata högt och stå upp för sina värderingar.

Alexander Köhn anser inte att de senaste årens försök att driva frågorna i de vanliga fackliga påverkansvägarna gett särskilt mycket. Samtidigt är syftet med såväl t-shirtar som att prata med föräldrar om arbetsmiljön vid hämtning inte att sätta dit arbetsgivaren – tvärtom, menar Alexander Köhn.

– Föräldrarna har rätt att veta hur det går med deras barn i stora grupper. Det handlar inte om att misskreditera, utan om att våga ta ställning för de yrkesetiska principerna och sitt uppdrag.

ur Lärarförbundets Magasin