Läs senare

Många outbildade i förskolan

Nästan en av fyra som arbetar inom förskolan saknar helt utbildning för att arbeta med barn, visar ny statistik från Skolverket.
– Det här är ytterligare ett bevis på lärarbristen, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Skolverket har från och med 2014 ett nytt sätt att räkna, vilket helt förändrar bilden av förskolepersonalens utbildningsnivå i många kommuner.

23 apr 2015

[uppdaterad 2015-05-05, kl 12:55]Skolverket presenterar från och med i år en detaljerad statistik över förskolepersonalens utbildning. 24 procent av personalen har varken pedagogisk högskoleutbildning eller gymnasial utbildning för att arbeta med barn. I kommunala förskolor var den andelen 21 procent och i fristående förskolor 37 procent.

– Det är bekymmersamt att så många saknar utbildning för att arbeta i förskolan. De krav som ställs på verksamheten i förskolan förutsätter att det finns utbildad personal, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket. 

Av all personal i förskolan hade 43 procent förskollärarexamen 2014. Knappt 1 procent hade fritidspedagogexamen, 2 procent var lärare, 22 procent hade gymnasial utbildning för arbete med barn (barnskötare) och 9 procent viss pedagogisk utbildning. 

Lärarförbundets ordförande ser siffrorna som ytterligare ett tecken på lärarbristen.

– Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar. Det handlar både om att den nationella samlingen måste omfatta även förskollärarna och att huvudmännen måste uppvärdera lärarlönerna så att fler vill bli förskollärare, säger Johanna Jaara Åstrand. 
 

Andelen personal med förskollärarexamen skiljer sig stort åt mellan kommunerna (se faktaruta till höger). I botten befinner sig många kranskommuner till Stockholm. En förklaring till det kan vara stor inflyttning och stora barnkullar i kombination med att det utbildas för få. 
 

Genomsnittet för riket vad gäller andelen med förskollärarexamen var alltså 43 procent förra året. Tittar man på 2013 var andelen personal i förskolan som hade förskollärarutbildning 53 procent, enligt Skolverkets statistik. Till synes en minskning med hela 10 procentenheter. Vad har hänt? 
 

Förklaringen är ett nytt sätt att räkna. Tidigare rapporterade kommunerna själva in vilken utbildning man ansåg att personalen hade. Från och med 2014 hämtas uppgifter på individnivå från ett nationellt utbildningsregister. 
 

Det nya sättet att räkna är mer strängt eftersom det av registret framgår exakt vilken utbildning personalen har. Till exempel har den lite vaga beteckningen ”förskollärarutbildning” bytts ut mot den exakta ”förskollärarexamen”.  
 

Det här har fått till följd att 281 av landets 290 kommuner visar upp lägre andelssiffror 2014 när det gäller utbildade förskollärare jämfört med 2013, visar en sammanställning som Lärarnas tidning har gjort (se faktaruta nedan). 
 

Exempelvis var andelen med förskollärarutbildning i Arvidsjaur, enligt statistiken, 73 procent 2013. Andelen med förskollärarexamen visade sig dock vara klart lägre. 31 procent hade det enligt 2014 års sätt att räkna. 
 

Annette Rylén, skolchef i Arvidsjaur, förklarar skillnaden med att kommunen under två omgångar låtit fortbilda barnskötare på distans. Dessa har läst 75 högskolepoäng på kurser som normalt ingår på förskollärarutbildningen. I kommunens egen rapportering 2013 räknades de som att de hade högskoleutbildning för förskolan. 

– Nu räknas inte dessa längre med trots att de har läst delar av förskollärarutbildningen. Nu är det ju examenskrav, säger hon. 
 

Kommunen uppfyller med råge vad Annette Rylén tolkar som skollagens krav på minst en utbildad förskollärare med examen på varje avdelning. Samtidigt gör kommunen vad den kan för att stärka kompetensen i förskolan. Outbildade anställda erbjuds en tvåårsutbildning där de ska läsa alla karaktärsämnen på barn- och fritidsprogrammet och då bli barnskötare. 
 

Från våren 2016 öppnar en distansutbildning till förskollärare vid Luleå tekniska universitet. 

– Det är många som vill söka den. Vi har en begåvningsreserv och det här är en chans för dem med godkända gymnasiebetyg, säger hon. 
 

I andra änden av statistiken hittar vi Orsa kommun, en av fem kommuner där procentsiffran tvärtom har ökat med det nya sättet att räkna. 2013 var andelen med förskollärarutbildning 63 procent. 2014 var andelen med förskollärarexamen 65 procent. 

– Det beror antagligen på att barnskötare har slutat. Det har ökat andelen förskollärare, säger Anna-Karin Olsson, tf barn- och utbildningschef i Orsa. 
 

Orsa har länge satsat på att det bara ska vara examinerade förskollärare i förskolan.

– När personalen inom barnomsorgen skulle minska för flera år sedan valde man att behålla förskollärarna och säga upp barnskötare. Det var en medveten satsning för att höja kompetensen, säger Anna-Karin Olsson. 
 

I dag har alla avdelningar minst en examinerad förskollärare.  

Skolverkets nya statistik visar att barngruppernas storlek inte förändrats nämnvärt sedan 2008. 2014 består grupperna i snitt i riket av 16,9 barn. 

Kommuner med lägst andel personal med förskollärarexamen

  • Ydre 16 %
  • Botkyrka 20 %
  • Vaxholm 22 %
  • Haninge 23 %
  • Huddinge 23 %
  • Håbo 23 %
  • Upplands Väsby 23 %
  • Vallentuna 23 %
  • Värmdö 23 %
  • Ekerö 24 %

Kommuner med högst andel personal med förskollärarexamen

  • Forshaga 77 %
  • Hammarö 75 %
  • Sunne 75 %
  • Sandviken 71 %
  • Mariestad 69 %
  • Hofors 69 %
    Källa: Skolverket

Nytt sätt att räkna förändrar statistiken

  • Från och med 2014 samlas uppgifter om personal och barn i förskola in på individnivå från varje huvudman. Statistiska Centralbyrån (SCB) samkör sedan personnumren med det nationella utbildningsregistret. 
  • Tidigare var det kommunerna själva som angav själva hur många av sin personal som hade en viss utbildning. Kommunerna rapporterade också in siffror från de fristående förskolorna. 
  • Det nya sättet att räkna förändrar bilden av utbildningsnivån på personalen i förskolan.

Huvudman

Andel med förskollärar-
utbildning 2013

Andel med förskollärar-
examen 2014
Skillnad i
procentenheter
Arvidsjaur 73 % 31 % -42
Malå 72 % 41 % -31
Boden 85 % 60 % -25
Jönköping 86 % 61 % -26
Tjörn 76 % 53 % -23
Robertsfors 43 % 44 % 1
Bräcke 39 % 41 % 2
Markaryd 57 % 59 % 2
Tingsryd 59 % 61 % 2
Orsa 63 % 65 % 2
Riket totalt 53 % 43 % -10

Källa: Sammanställningen är gjord av Lärarnas tidning utifrån Skolverkets databas Jämförelsetal.

Se förändringen i din kommun – klicka här! Observera att sifforna inte är direkt jämförbara utan att det handlar om ett nytt, mer precist, sätt att räkna. 

ur Lärarförbundets Magasin