Läs senare

Maten lika viktig som matten

HälsaSchemalagd lunch i lugn och ro tillsammans med pedagoger skapar trygghet och harmoni hos eleverna i Trädgårdsstadens skola i Skövde.

av Sten Feldreich
12 maj 2019
12 maj 2019
Maten lika viktig som matten
Annie Friberg pratar med elverna vid dagens schemalagda lunchpass – utan rast efter. Foto: Mikael Ljungström

Skolmat som hamnar i elevernas magar är väl använda pengar, men för att den ska göra det krävs mer än vällagad mat. Måltidsmiljön måste ha rätt förutsättningar, säger Lina Andersson Fasth, lärare, kock och måltidspedagog som leder det treåriga samverkansprojektet ”Väl godkänt för skolmåltiden”.  I det försöker forskare och pedagoger finna en modell för hur en bra skolmåltid bör se ut.

— Med tanke på att skolmaten kostar mer än skolans läromedel, är lunchen en pedagogisk resurs att bättre ta vara på. Utöver att ge näring och energi kan skolmåltiden vara en social stund som lär ut om livsstilsfrågor och väcker nyfikenhet och kunskap kring mat, säger hon.

Trädgårdsstadens skola i Skövde med elever från förskoleklass upp till årskurs två, deltar i projektet. I stället för att låta eleverna äta lunch och sedan springa ut på rast, har lunchen schemalagts.

Skolmaten lagstadgad i Sverige

  • Sverige, Finland och Estland är de enda länderna i världen som erbjuder en kostnadsfri måltid till alla barn och ungdomar i grundskolan, oberoende av föräldrarnas inkomst.
  • I gymnasieskolan finns inget krav på att det ska serveras skolmåltider.­kränkande behandling.
  • I Sverige ska skolmåltiden i grundskolan enligt lag vara avgiftsfri och näringsriktig.

— Lunchen blir på så sätt en del av elevens skoldag, en rofylld stund utan stress, säger Lottie Sparre, arbetslagsledare och lärare på Trädgårdsstadens skola. Eleverna går tillsammans med fritidspedagoger och lärare till matsalen efter lektion och sätter sig på sina bestämda platser. I matsalen spelas lugn musik. Eleverna sätter sig inte årskursvis utan i blandade åldrar.

— Det fungerar jättebra. Eleverna pratar med varandra över årskurserna och lär känna varandra. De blir trygga med övriga elever och träffas och leker på rasterna, säger Lottie.

Matsalen välkomnar eleverna med en meny och ett antal olika ”smakskedar”, så att elever kan provsmaka dagens olika rätter. Ett sätt att både väcka och stilla nyfikenhet.

— En positiv effekt av projektet är att kockarna och kökspersonalen fått en mer framträdande roll i förhållande till eleverna, säger Helena Birgersson, rektor.

En bit in i lunchen ringer skolpersonalen i en klocka och då infaller den så kallade femminutaren då ”maten tystar mun”.

Helena Birgersson, rektor.

— Eleverna upplever det som positivt och de flesta fokuserar på att äta, säger hon.

De fasta rutinerna och umgänget med vuxna vid borden skapar ett lugn som gör att eleverna äter bättre, menar Helena Birgersson som tycker att intresset för mat ökat bland eleverna och att de vågar pröva fler rätter.

När lunchhalvtimmen är över och var och en ställt undan disken, går klassen i samlad tropp tillbaka till sin hemvist och en ny lektion.

Schemaläggningen av måltider innebär att lunchen är inbäddad mellan två lektioner.

Så när får barnen en chans att få ur sig allt spring i benen?

— Det är inte förrän efter de samlade aktiviteterna som eleverna har rast. Men det har fungerat väldigt bra, säger Helena Birgersson.

Projektet ”Väl godkänt för skolmåltiden” finansieras av Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté och drivs av Måltid Sverige och Skolmatsakademin i samarbete med forskare vid Örebro universitet.

ur Lärarförbundets Magasin