Läs senare

Medlare kallas in i lärarförhandlingar

AvtalTrots flera månaders förhandlingar har lärarfacken och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ännu inte kommit fram till ett nytt avtal. Nu kallar parterna in medlare.

av Stefan Helte
15 Maj 2018
15 Maj 2018

Läget i förhandlingarna är kärvt, enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Vi har kommit fram till den punkt där vi gemensamt inser att vi behöver en medlare för att komma framåt, säger hon.

Det gamla avtalet löpte ut den sista mars, men har sedan dess förlängts medan förhandlingarna har fortsatt.

Avtalet berör 200 000 lärare, förskollärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare i landets kommuner.

Kärnan i motsättningarna handlar om hur mycket ett centralt avtal ska styra vad som ska hända lokalt.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill ha tydliga skrivningar i avtalet om löneuppvärdering, minskad arbetsbelastning, balans mellan arbetsuppgifter inom arbetstiden och en god arbetsmiljö.

– Vi kräver ett centralt avtal som får spela roll i varje kommun, säger Johanna Jaara Åstrand.

Enligt Lärarförbundet har SKL i stället drivit ett krav på att ändra på turordningsreglerna vid arbetsbrist och på det området få till samma avtal som gäller för andra kommunala organisationer.

– Det är enormt frustrerande att landets största arbetsgivarorganisation för lärare vill diskutera vilka regler som ska gälla vid arbetsbrist i ett läge när vi är mitt uppe i en historisk lärarbrist som bara kommer att öka, säger Johanna Jaara Åstrand.

 Vad tycker du om SKL:s agerande?

– Jag tycker att det är förkastligt. Och jag är faktiskt både förvånad och oroad över att förhandlingsarbetet har varit så kärvt.

Vad mer exakt är det ni kräver?

– Vi vill att de lokala parterna i varje kommun ska upprätta handlingsplaner för hur man ska komma till rätta med hög arbetsbelastning, en ogynnsam arbetsorganisation, en lönebildning som inte gör yrket attraktivt och som dessutom tvingar lärare att byta arbetsgivare för att få en vettig löneökning.

Och vad säger SKL om det?

– De är beredda att diskutera handlingsplaner. Men inte att dessa på något sätt ska vara tvingande. Och då blir det ganska tandlöst. Vi menar att ett centralt avtal måste hjälpa till att sätta igång en utveckling i de kommuner där det verkligen behövs.

Vill ni fortsätta med sifferlösa avtal?

– Vi ser att de sifferlösa avtalen har gynnat lärarnas löneutveckling under de senaste åren. Men det gäller långt ifrån alla lärare. Vi måste komma till rätta med omotiverade löneskillnader som har uppstått som en konsekvens av bristande lokal implementering av de statliga lönelyften.

Hur ska omotiverade löneskillnader på lokal nivå åtgärdas i ett centralt avtal?

– Vi vill att varje kommun ser över sin lönestruktur och särskilt tittar på om man har en lönesättning som premierar de erfarna och skickliga lärarna, som bidrar till kontinuitet och gör ett viktigt arbete och goda elevresultat. I dag händer det att erfarna lärare som tillfrågas om de kan vara mentor åt en ny lärare har tusenlappar i lägre lön. Så kan vi inte ha det.

Nu kallas medlare in. Vad händer om ni inte kan godta ett medlingsbud? Blir det strejk?

– Bara för att man tar in medlare skriver man inte bort konflikträtten. Men under tiden medlare verkar måste de ju få göra det jobbet ostört.

Många medlemmar vill nog ha sina retroaktiva löneökningar före semestern. Kommer de att få det?

– Det kan jag inte uttala mig om i dag. Men jag känner ett enormt stöd från medlemmarna för att ett avtal hellre får ta tid och att det blir bra än att det ska gå fort att få fram.

ur Lärarförbundets Magasin